Kom på att det var valborgs när vi var ute med hundarna. Det är lätt att glömma sånt när inga vänner eller partaj finns att tillgå. Men det är vackert väder och luktar gott ute.
Ikväll blir en tidig kväll då jag ska upp i ottan imorgon för att resa till Umeå. Det ska bli så skoj. Full rulle. Ska bo hos Monica, kelpien Fabian och tre katter. Första övernattningen. Det kommer att bli spännande. Fredag blir det ut i sökskogen sedan får vi se vad det har gjort upp för planer. Ska även spåra med Jessica har jag tänkt. Hoppas även på att få träffa Stitch om de har hunnit tillbaka till stan innan jag lämnar den.
Trevlig helg!
torsdag, april 30
onsdag, april 29
Skogsmullar
Helt underbart väder idag, äntligen lite sol och värme. Efter att ha rett ut alla tovor i Ellas päls så packade jag in oss i bilen och körde ut till skogs. Snön börjar försvinna på riktigt nu och det är så fint så fint. Jag blir helt lycklig i både kropp och själ. Glömmer bort alla sorger och bekymmer. Solsken och skogspromenader gör underverk.
Nybadade Ella rullar i mossa
Följa John
En liten filmsnutt som kanske bättre visar hur stor jag tycker att Pep börjar bli. Jag jämför ju med tanterna som bara är runt 40 och Pep är säkert 3-4 cm högre än Ella och hon är 39 cm.
Nybadade Ella rullar i mossa
Följa John
En liten filmsnutt som kanske bättre visar hur stor jag tycker att Pep börjar bli. Jag jämför ju med tanterna som bara är runt 40 och Pep är säkert 3-4 cm högre än Ella och hon är 39 cm.
tisdag, april 28
Lyckad träning
Ikväll har vi haft ett såndär lyckat träningstillfälle som det bara blir ibland. Pep var helt fokuserad på mig hela tiden trots att det flög bollar och hundar busade med sina mattar. Han ville jobba och klarade av att fokusera trots den enorma störningen. Jag hade först bara tänkt att vi skulle träna på fokus och kontakt i jobbig miljö men då han var så duktig så blev det lite allt möjligt. När vi var klara kände jag bara att jag kunde flyga iväg. Jag är så nöjd med min lilla duktiga super Pep.
Det är intressant det där att jag alltid fukuserar träningen vid det som varit problematiskt hos tidigare hund. Med Ixxi tränade jag mycket fot och med stor vikt vid att inte skapa ett segt sådant. Ellas är nämligen precis det, segt. För hon klarar inte av tryck, och jag har lite för lätt att bli frustrerad. Jobbar med det... Så Ixxi har ett väldigt fint frittfölj och hon gillar det momentet mer än allt annat. Med henne har jag däremot haft problem med fjärren, hon har velat röra sig mot mig och vi har haft svårt att lära in skiftningarna korrekt. Jag har helt enkelt inte bestämt mig för hur jag vill att de ska se ut. Så med Pep känner jag helt plötsligt att jag har mycket fokus på fasta rörelser, dvs exempelvis skiftningen ligg-stå. Självklart är vi bara i början av vår utbildning och det handlar mer om grundkunskaper än moment. Men jag ser att jag lägger större vikt vid detta än tex fot som jag började med redan dag ett med Ixxi. Det är så himla intressant det där hur hjärnan fungerar.
Det är intressant det där att jag alltid fukuserar träningen vid det som varit problematiskt hos tidigare hund. Med Ixxi tränade jag mycket fot och med stor vikt vid att inte skapa ett segt sådant. Ellas är nämligen precis det, segt. För hon klarar inte av tryck, och jag har lite för lätt att bli frustrerad. Jobbar med det... Så Ixxi har ett väldigt fint frittfölj och hon gillar det momentet mer än allt annat. Med henne har jag däremot haft problem med fjärren, hon har velat röra sig mot mig och vi har haft svårt att lära in skiftningarna korrekt. Jag har helt enkelt inte bestämt mig för hur jag vill att de ska se ut. Så med Pep känner jag helt plötsligt att jag har mycket fokus på fasta rörelser, dvs exempelvis skiftningen ligg-stå. Självklart är vi bara i början av vår utbildning och det handlar mer om grundkunskaper än moment. Men jag ser att jag lägger större vikt vid detta än tex fot som jag började med redan dag ett med Ixxi. Det är så himla intressant det där hur hjärnan fungerar.
Krokodil
Igår regnade det hela dagen. Hade önskat att det öste ned så att allt grus och sand skulle rinna bort, men det var fjösregn för hela slanten. Pep tyckte dock att det var superspännade. Första regnet och spralligare Pep får en leta efter. Han var helt galen som en unghäst på grönbete ungefär. Rejsade uppför snö/grus högarna, hoppade och studsade fram som en känguru. Alla de skratt som han gav mig behövde jag verkligen igår. Han vet hur han ska få sin matte på gott humör den lilla.
Jag ska nog visa dig
Snart har jag dig
Nu är du fast
Aldrig får jag vara ifred
Giraffen
Till den som är obersvant så har höger öra nu ställt sig upp medan vänster som tidigare stod hänger ned.
Pep har lärt sig att ta sig upp i vår säng. Det gillar jag inte, den är på tok för hög för att en liten valp ska vara där. Vi har en gammal loftsäng som jag kapat benen på och den är 60 cm hög. Jag vill inte att Pep ska hoppa ned från den själv. Han har dock värdens häftigaste teknink när han tar sig upp. Först hoppar han, men han tar sig inte hela vägen upp så utan han landar på magen och sedan krafsar han sig upp resten. Ellas frizon är inte längre fri. Det går vilt till mellan dem nu och Ella har börjat visa honom att hon inte gillar hans allt för hårdhänta fasoner. Han får inte hoppa upp på henne, öhh, han får ibland inte ens gå i närheten av henne när hon ligger i soffan. För det kan ju tänkas att han hoppar upp. Jag tycker att han respekterar henne bra och göra han inte det så fräser hon till ordentligt. Han börjar ju bli riktigt stor nu i jämförelse med henne.
Två tänder är nu tappade vad jag sett. Så skönt att det kommit gång.
Jag ska nog visa dig
Snart har jag dig
Nu är du fast
Aldrig får jag vara ifred
Giraffen
Till den som är obersvant så har höger öra nu ställt sig upp medan vänster som tidigare stod hänger ned.
Pep har lärt sig att ta sig upp i vår säng. Det gillar jag inte, den är på tok för hög för att en liten valp ska vara där. Vi har en gammal loftsäng som jag kapat benen på och den är 60 cm hög. Jag vill inte att Pep ska hoppa ned från den själv. Han har dock värdens häftigaste teknink när han tar sig upp. Först hoppar han, men han tar sig inte hela vägen upp så utan han landar på magen och sedan krafsar han sig upp resten. Ellas frizon är inte längre fri. Det går vilt till mellan dem nu och Ella har börjat visa honom att hon inte gillar hans allt för hårdhänta fasoner. Han får inte hoppa upp på henne, öhh, han får ibland inte ens gå i närheten av henne när hon ligger i soffan. För det kan ju tänkas att han hoppar upp. Jag tycker att han respekterar henne bra och göra han inte det så fräser hon till ordentligt. Han börjar ju bli riktigt stor nu i jämförelse med henne.
Två tänder är nu tappade vad jag sett. Så skönt att det kommit gång.
måndag, april 27
Ny vecka nya tag
Ringde jobbiga samtalet till veterinären, fick jobbiga beskedet att jag inte får komma in med Ixxi förrän nästa måndag. Känslorna åker berg och dalbana. Ena stunden gråt gråt gråt och inget hopp om liv nästan stund glädje och kärlek. Tror inte att det här är bra för mig...
Pep växer så det knakar, ser ut som en riktig tonåring för tillfället. Långa ben och gänglig som tusan. Var till lydnadstävlingen på klubben i söndags och nu börjar Pep känna igen vägen. Gnäll gnäll låter det i bilen när vi svänger av från E4an. Klubben börjar bli ett roligt ställe. Passivitet stod på schemat och jag tycker nog att vi löste det. Pep fick inte hälsa på en enda hund trots att det var ett helt gäng med supersöta små valpar av kelpie sort där. Vi höll oss långt borta, så att jag inte skulle bli lockad. Människor hälsades det dock på från både höger och vänster. Det är lerigt och fint så Pep lämnade märken på mer än en människas byxor.
Imorse hade Pep lite ont i benet, höger framben. Den redan oroliga matten byggde luftslott av faror. Men nu några timmar senare så låter det inget alls ur honom när jag sträcker och trycker. Så det var nog inte något jag ska bry mig om. Hade jag inte redan varit inne i orolighetens land hade jag nog inte gjort det heller. Men den här veckan kommer jag nog att gå som på nålar vad det gäller hundarnas hälsa. Ingen förutom Ixxi får visa några som helst tecken på smärta eller sjukdom, då gräver jag ned mig...
Har planerat att åka till Umeå till helgen, där är det barmark så vi ska passa på att prova sök och spår. Det kommer att bli skönt att koppla bort alla sjukdomar även om det bara är för några dagar.
Nu ska jag snart åka och laga höger framdäck till bilen, punka. Men men de sa på gummistället att de skulle fixka mitt däck för en liten lite slant så jag tycker inte att det är så farligt. Det är värre att köra omkring med det lilla lilla extradäcket monterat... ojoj vad folk tittar.
Ska försöka ta lite bilder på giraffen senare idag...
Pep växer så det knakar, ser ut som en riktig tonåring för tillfället. Långa ben och gänglig som tusan. Var till lydnadstävlingen på klubben i söndags och nu börjar Pep känna igen vägen. Gnäll gnäll låter det i bilen när vi svänger av från E4an. Klubben börjar bli ett roligt ställe. Passivitet stod på schemat och jag tycker nog att vi löste det. Pep fick inte hälsa på en enda hund trots att det var ett helt gäng med supersöta små valpar av kelpie sort där. Vi höll oss långt borta, så att jag inte skulle bli lockad. Människor hälsades det dock på från både höger och vänster. Det är lerigt och fint så Pep lämnade märken på mer än en människas byxor.
Imorse hade Pep lite ont i benet, höger framben. Den redan oroliga matten byggde luftslott av faror. Men nu några timmar senare så låter det inget alls ur honom när jag sträcker och trycker. Så det var nog inte något jag ska bry mig om. Hade jag inte redan varit inne i orolighetens land hade jag nog inte gjort det heller. Men den här veckan kommer jag nog att gå som på nålar vad det gäller hundarnas hälsa. Ingen förutom Ixxi får visa några som helst tecken på smärta eller sjukdom, då gräver jag ned mig...
Har planerat att åka till Umeå till helgen, där är det barmark så vi ska passa på att prova sök och spår. Det kommer att bli skönt att koppla bort alla sjukdomar även om det bara är för några dagar.
Nu ska jag snart åka och laga höger framdäck till bilen, punka. Men men de sa på gummistället att de skulle fixka mitt däck för en liten lite slant så jag tycker inte att det är så farligt. Det är värre att köra omkring med det lilla lilla extradäcket monterat... ojoj vad folk tittar.
Ska försöka ta lite bilder på giraffen senare idag...
fredag, april 24
Friday I'm in love
Positivt
¤ Så var det fredag igen, veckorna bara rusar iväg.
¤ Solen skiner och det har nu varit över 10 grader varmt flera dagar på raken.
¤ Jag får sova på morgonen, Pep väcker som vanligt vid 06.00 men allt jag behöver säga är gå och lägg dig så somnar han fint om igen. I morse fick jag sova till 08.30. Vilket jag verkligen behövde.
¤ Pep har smått påbörjat sin förvanligt från ängel till hund. Det uppskattas av matten.
¤ Middag på restaurang med järngänget.
¤ Klubben känns mer och mer välkomnande.
¤ Lite pengar på kontot
¤ Ev en resa till Umeå inplanerad
¤ Några trevliga lägenheter ute som är betydligt billigare än den vi har just nu.
Negativt
¤ Glömmer alltid kameran när jag ska ut med hundarna
¤ Har inte bytt till sommardäck på bilen än plus att den måste tvättas.
¤ Pep har smått påbörjat sin förvanligt från ängel till hund. Det uppskattas inte alltid av matten.
Dagens konstiga för Pep
Grannen dammsög, som ni vet kan ju äldre människor vara lite övernitiska när det gäller städning och så även vår granne. De dammsuger ofta hela vår våning i trapphuset oxå. *skakar på huvudet* Vi har varit ute på en pinkning och Pep möts av en dammsugare i trapphuset. Mycket märkligt. Hemma bryr han sig inte det minsta, går heller till attack mot den djävlska sugmaksinen än att han flyr. Men i trapphuset ska de inte vara...
Dagens trevliga
Underbar skogspromenad och nu ett gäng trötta hundar.
Dagens bästa
Det är fredag och snart kommer min darligs hem och jag får rå om i två hela dagar...
¤ Så var det fredag igen, veckorna bara rusar iväg.
¤ Solen skiner och det har nu varit över 10 grader varmt flera dagar på raken.
¤ Jag får sova på morgonen, Pep väcker som vanligt vid 06.00 men allt jag behöver säga är gå och lägg dig så somnar han fint om igen. I morse fick jag sova till 08.30. Vilket jag verkligen behövde.
¤ Pep har smått påbörjat sin förvanligt från ängel till hund. Det uppskattas av matten.
¤ Middag på restaurang med järngänget.
¤ Klubben känns mer och mer välkomnande.
¤ Lite pengar på kontot
¤ Ev en resa till Umeå inplanerad
¤ Några trevliga lägenheter ute som är betydligt billigare än den vi har just nu.
Negativt
¤ Glömmer alltid kameran när jag ska ut med hundarna
¤ Har inte bytt till sommardäck på bilen än plus att den måste tvättas.
¤ Pep har smått påbörjat sin förvanligt från ängel till hund. Det uppskattas inte alltid av matten.
Dagens konstiga för Pep
Grannen dammsög, som ni vet kan ju äldre människor vara lite övernitiska när det gäller städning och så även vår granne. De dammsuger ofta hela vår våning i trapphuset oxå. *skakar på huvudet* Vi har varit ute på en pinkning och Pep möts av en dammsugare i trapphuset. Mycket märkligt. Hemma bryr han sig inte det minsta, går heller till attack mot den djävlska sugmaksinen än att han flyr. Men i trapphuset ska de inte vara...
Dagens trevliga
Underbar skogspromenad och nu ett gäng trötta hundar.
Dagens bästa
Det är fredag och snart kommer min darligs hem och jag får rå om i två hela dagar...
onsdag, april 22
Gå vid sidan
Tog bilen ut till klubben. Alla hundar, fullt upp. Först Pep som jag tränade gå vid sidan i kontakt med. Ibland känns det som en hel evighet sedan jag gjorde det här. En stunden tänker jag men såå duktigt han är och så nästa men undrar om inte Ixxi kunde mer vid hans ålder. Det gjorde hon säkert då jag var mer aktiv själv. Tibbeträningar, brukshundsklubben, björkstadenshundklubb och så kompisgänger som träffades och tränade. Hon fick så mycket på en gång. Nåja det gör inget, vi tar det i vår takt. Dagen var bra, Pep fick vara lös på planen då det inte var några andra där. Han jobbade fint och förstod efter bara några klick vad jag ville att han skulle göra. Har ju inte tränat så mycket gå vid sidan utan mer ingång och position. Så idag ägnade jag nästan hela passet åt gå vid sidan. Pep gjorde några riktigt fina "gå-stå" och "gå-ligg" framför mig. Men vad ska jag göra när det inte är det jag tränar. Det är bara att hålla tummarna för att det ska komma lika fina när vi tränar det.
Sedan fick Pep sitta uppbunden medan jag tränade tanterna. Det är så synd att Ixxi inte är pigg för hon är en helt underbar hund att träna med. Hon älskar att gå frittfölj och när hon var yngre tränade vi det som galningar. Jag kunde springa/gå flera varv utan att hon tappade varken orken, glädjen eller positionen. Visst finns det saker som kan förbättras det gör det ju alltid men det är så underbart med en hund som tycker att frittfölj är roligt. Det är så viktigt.
Pep tyckte kanske inte att det var lika upplyftande att sitta fast i kopplet medan jag hade kul med tanterna. Gnäll, hopp, bit i kopplet och lite tjurrusningar. När han fick följa med mig ut på planen igen gick inte så mycket som jag ville. Den lille var trött. Det är jobbigt att bli åsidosatt av sin älskade matte.
Sedan fick Pep sitta uppbunden medan jag tränade tanterna. Det är så synd att Ixxi inte är pigg för hon är en helt underbar hund att träna med. Hon älskar att gå frittfölj och när hon var yngre tränade vi det som galningar. Jag kunde springa/gå flera varv utan att hon tappade varken orken, glädjen eller positionen. Visst finns det saker som kan förbättras det gör det ju alltid men det är så underbart med en hund som tycker att frittfölj är roligt. Det är så viktigt.
Pep tyckte kanske inte att det var lika upplyftande att sitta fast i kopplet medan jag hade kul med tanterna. Gnäll, hopp, bit i kopplet och lite tjurrusningar. När han fick följa med mig ut på planen igen gick inte så mycket som jag ville. Den lille var trött. Det är jobbigt att bli åsidosatt av sin älskade matte.
tisdag, april 21
Träningsdagbok
Passivitet - Inomhus tokstörig miljö. Inte förrän vi suttit vid matbordet ett tag kunde Pep koppla av. Innan dess var det mycket spring, hopp, bit i koppel och till och med lite gnäll från den lilla. När han väl kopplat av då sov han.
Apportering - Inomhus, hemma. Testade en ny ide. Tog Pep i koppel, fram med apporten och så lekte vi lite med den. Han grep på en gång och jag belönade att han stod och höll den. Vi gick med den eller jag fick dra Pep som bara ville springa åt andra hållet, bort från mig. Han vill ha sina saker själv. Men han grep och höll den väldigt fint, släpper gör han oxå när jag kommer nära. Men att komma mot mig med sakerna det är ju inte att tänka på.
Problem - Ägande. Det här är något jag måste arbeta med. Så är det även när vi leker med kamptrasor och sånt. Han kampar mer än gärna men får han den då går han iväg och lägger sig och tuggar på den. Jag brukar då ha två så jag erbjuder en ny. Men det är inte alltid att den är så intressant. Hur gör ni andra som har hundar som vill äga sakerna? Pep har en kampleksak som är bättre än allt annat. Kanske ska jag spara den och först kampa med den som bara är rolig så när han går iväg om han nu gör det så plockar jag fram den superroliga. Men ska han få den då? Eller ska jag byta den mot godis istället. Dvs avsluta leken med godisbyte. Vad tror ni andra där ute?
Apportering - Inomhus, hemma. Testade en ny ide. Tog Pep i koppel, fram med apporten och så lekte vi lite med den. Han grep på en gång och jag belönade att han stod och höll den. Vi gick med den eller jag fick dra Pep som bara ville springa åt andra hållet, bort från mig. Han vill ha sina saker själv. Men han grep och höll den väldigt fint, släpper gör han oxå när jag kommer nära. Men att komma mot mig med sakerna det är ju inte att tänka på.
Problem - Ägande. Det här är något jag måste arbeta med. Så är det även när vi leker med kamptrasor och sånt. Han kampar mer än gärna men får han den då går han iväg och lägger sig och tuggar på den. Jag brukar då ha två så jag erbjuder en ny. Men det är inte alltid att den är så intressant. Hur gör ni andra som har hundar som vill äga sakerna? Pep har en kampleksak som är bättre än allt annat. Kanske ska jag spara den och först kampa med den som bara är rolig så när han går iväg om han nu gör det så plockar jag fram den superroliga. Men ska han få den då? Eller ska jag byta den mot godis istället. Dvs avsluta leken med godisbyte. Vad tror ni andra där ute?
Tvåsamhet
Igår var Ixxi lite dålig i magen så hon fick stanna hemma och vila. Jag, Ella och Pep gick bort till elljusspåret. Vilken skillnad det är på två och tre hundar. Två är min hjärna van att hålla koll på men tre... jag är oftast helt slut när jag kommer in efter att ha haft alla tre lösa. Det var så befriande skönt att bara ha två, även om det är de busigaste två. När vi gick förbi ridhuset fick Pep chans att träffa Karlsson en Tinker "ponny". Han är inte så rolig att rida ska jag säga men men... söt som den. Den här gången visade Pep mycket mer nyfikenhet. Han ville fram och kolla in den stora. När han rörde på sig så hoppade Pep bakåt och så jobbade han sig fram igen, fram tills dess att Ella började skälla. Då var Karlsson inte intressant längre.
På kvällen åkte vi till Luleå på en kopp kaffe. D's föräldrar var barnvakt åt D's syskonbarn. Pep fick följa med och tanterna stanna hemma. Det blev ett super tillfälle för Pep att träna passivitet. Men så svårt när den lilla 3 åringen är så nyfiken och samtidigt rädd. Vågade inte släppa lös Pep för då hade han gått i taket av allt roligt som hände. Han hade nog så svårt att hålla sig på alla fyra när han skulle hälsa på de vuxna. Han är en galning, minst sagt. Under kvällen fick Pep en hel massa nya smeknamn; Pepson och Findus, Peps Persson och Tigerkakan.
Har fått kontakt med en tjej som vallar här i stan, hon gav mig namn på en kvinna som håller kurser bara fyra mil härifrån. Sedan fick jag även komma och prova valla hos henne när hon kom hem igen. Känns väldigt kul, blev ju så "PEPpad" när jag läste i syrran Stich's blogg.
Till sist vill jag bara säga att det inte bara är mina hundar jag är stolt över. D har röstat. Jag är en stor demokrativän och ska den fugera så måste vi rösta. Nu har han röstat, även om han tycker att han inte vet något om sametinget. Han har läst lite och röstat. Jag är en stolt sambo!
På kvällen åkte vi till Luleå på en kopp kaffe. D's föräldrar var barnvakt åt D's syskonbarn. Pep fick följa med och tanterna stanna hemma. Det blev ett super tillfälle för Pep att träna passivitet. Men så svårt när den lilla 3 åringen är så nyfiken och samtidigt rädd. Vågade inte släppa lös Pep för då hade han gått i taket av allt roligt som hände. Han hade nog så svårt att hålla sig på alla fyra när han skulle hälsa på de vuxna. Han är en galning, minst sagt. Under kvällen fick Pep en hel massa nya smeknamn; Pepson och Findus, Peps Persson och Tigerkakan.
Har fått kontakt med en tjej som vallar här i stan, hon gav mig namn på en kvinna som håller kurser bara fyra mil härifrån. Sedan fick jag även komma och prova valla hos henne när hon kom hem igen. Känns väldigt kul, blev ju så "PEPpad" när jag läste i syrran Stich's blogg.
Till sist vill jag bara säga att det inte bara är mina hundar jag är stolt över. D har röstat. Jag är en stor demokrativän och ska den fugera så måste vi rösta. Nu har han röstat, även om han tycker att han inte vet något om sametinget. Han har läst lite och röstat. Jag är en stolt sambo!
måndag, april 20
Träningsdagbok
Helgens bravader - oftast brukar vi ju inte träna något alls på helgerna men nu var det ju kurs.
Ingångar - Utomhus med störning av både kraftig vind och en BC och en aussie. Dock skötte Pep det väldigt bra. Som vanligt lite sänkta kriterier när det introduceras nya svårigheter. Han jobbade på som bara den och glömde bara bort sig någon enstaka gång.
Ligg - Samma störning som ovan. Det var mycket svårare. Det blev många sätta sig först och sedan lägga sig. Kanske för att vi tränat ingångar först. Men jag tror att störningen fick honom att sätta sig ned och titta och då är det svårt att komma ihåg att en ska stå upp. Nåja jag tar med mig det här och glädjs över de fina lägganden han faktiskt gjorde. Vi fick till och med ett väldigt fint under rörelse.
Stå - Inomhus. Nu kan jag röra mig ganska fritt runt honom. Det svåra är att röra sig in mot fotpos. Men det ska nog gå det med. Började lite smått att träna in stå från rörelse och fick till några riktigt fina. Nästa steg är att se om han lyssnar till stickordet.
Ingångar - Utomhus med störning av både kraftig vind och en BC och en aussie. Dock skötte Pep det väldigt bra. Som vanligt lite sänkta kriterier när det introduceras nya svårigheter. Han jobbade på som bara den och glömde bara bort sig någon enstaka gång.
Ligg - Samma störning som ovan. Det var mycket svårare. Det blev många sätta sig först och sedan lägga sig. Kanske för att vi tränat ingångar först. Men jag tror att störningen fick honom att sätta sig ned och titta och då är det svårt att komma ihåg att en ska stå upp. Nåja jag tar med mig det här och glädjs över de fina lägganden han faktiskt gjorde. Vi fick till och med ett väldigt fint under rörelse.
Stå - Inomhus. Nu kan jag röra mig ganska fritt runt honom. Det svåra är att röra sig in mot fotpos. Men det ska nog gå det med. Började lite smått att träna in stå från rörelse och fick till några riktigt fina. Nästa steg är att se om han lyssnar till stickordet.
fredag, april 17
Skillnader
Härliga underbara Pep. Jag har aldrig varit en valpmänniska. Tycker bara att de är jobbiga och längtar efter att de ska bli stora så att kommunikationen fungerar bättre. Men med Pep så tar jag tillbaka allt jag tidigare tänkt. Det kanske bara är så att jag inte gillar egensinniga tibbevalpar, hehe. Förstå mig rätt, jag älskar tibbens egensinne och självständighet. Men bara när de blivit så pass vuxna/mogna att vi har en fungerande dialog. Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte träffat på många tibbar som kan gå lösa och passera andra hundar. De flesta hänger och far i kopplet och är mer eller mindre oregerliga. Det är ytterst sällan jag ser andra lösa tibbar överhuvudtaget. Det är helt enkelt ingen lätt hund att ha att göra med. Det har jag förstått så här i efterhand. Tibbar är helt underbara, har massor med energi och måste både få tänka mycket och röra på sig mycket för att må bra och bli hanterbara. Det kanske är det som glöms bort när de är så söta och håriga.
Nåja nu var det inte det jag skulle prata om utan underbaraste sötaste Pep. Han är en dröm, lyssnar på vad jag säger. Tycker att vi redan nu har en fungerande kommunikation. Han förstår när jag säger ifrån och utmanar mig inte i mitt val. Säger jag kom så kommer han, inte som tibben med sin "vänta jag ska bara" attityd eller "om jag springer åt det här hållet kan du inte ta mig" egensinne. Han kommer utan att ifrågasätta. På klubben är han intresserad av andra männisor och hundar men han far inte omkring som ett jehu. Han är samlad, herregud han är ju bara drygt fyra månader och samlad. En tibbe hade under den tiden jag står och pratar med någon ha hunnit hänga längts ute i kopplet, sprungit runt mig tio varv, grävt en grop, skällt och gnällt. Kanske är det av och påknappen som är tydlig. För Pep skulle sätta sig eller hålla sig nära mig. Lugnt och stillsamnt. Tibben har ingen avknapp, bara en städigt påknapp. Avknappen måste läras in från dag ett om den ska fungera. Usch vad det låter som att jag pratar skit om tibbar. Så är inte alls fallet. Jag älskar som sagt dessa små galningar och kommer nog alltid att vilja ha en. Men det är skönt att ha en valp som har lite förstånd.
Pepär en väldigt fysisk hund och visar sin kärlek väldigt fysiskt, älskar att gosa. Som en katt hoppar han upp i soffan och stryker sig mot mig. Kära kära matte säger han och så stryker han lite till. Tibbarna älskar mig med, men de vill bara ligga nära. De är inte så fysiska. Pep har till och med verkligen lyckats smälta husses hela hjärta. När någon av tanterna kommer och ligger nära honom då är det kors i taket. Men Pep vill inget hellre och gosar som en tok med husse. Husse har även börjat lära Pep lite trix och har redan börjat prata om när Pep blir stor och hur de kan fara ut och springa tillsammans. Det trodde jag inte... men så söt och underbar som han är så smälter allas hjärtan.
Igår fick även kompisen E en dos av Pep kärlek. När vi kom hem från klubben så var han här. Pep dyker upp i hans knä och busar. E är en riktig busare. Pep klättrar och stryker sig mot honom och gosar på som tusan. Det är så härligt att se den där glädjen.
Nåja nu var det inte det jag skulle prata om utan underbaraste sötaste Pep. Han är en dröm, lyssnar på vad jag säger. Tycker att vi redan nu har en fungerande kommunikation. Han förstår när jag säger ifrån och utmanar mig inte i mitt val. Säger jag kom så kommer han, inte som tibben med sin "vänta jag ska bara" attityd eller "om jag springer åt det här hållet kan du inte ta mig" egensinne. Han kommer utan att ifrågasätta. På klubben är han intresserad av andra männisor och hundar men han far inte omkring som ett jehu. Han är samlad, herregud han är ju bara drygt fyra månader och samlad. En tibbe hade under den tiden jag står och pratar med någon ha hunnit hänga längts ute i kopplet, sprungit runt mig tio varv, grävt en grop, skällt och gnällt. Kanske är det av och påknappen som är tydlig. För Pep skulle sätta sig eller hålla sig nära mig. Lugnt och stillsamnt. Tibben har ingen avknapp, bara en städigt påknapp. Avknappen måste läras in från dag ett om den ska fungera. Usch vad det låter som att jag pratar skit om tibbar. Så är inte alls fallet. Jag älskar som sagt dessa små galningar och kommer nog alltid att vilja ha en. Men det är skönt att ha en valp som har lite förstånd.
Pepär en väldigt fysisk hund och visar sin kärlek väldigt fysiskt, älskar att gosa. Som en katt hoppar han upp i soffan och stryker sig mot mig. Kära kära matte säger han och så stryker han lite till. Tibbarna älskar mig med, men de vill bara ligga nära. De är inte så fysiska. Pep har till och med verkligen lyckats smälta husses hela hjärta. När någon av tanterna kommer och ligger nära honom då är det kors i taket. Men Pep vill inget hellre och gosar som en tok med husse. Husse har även börjat lära Pep lite trix och har redan börjat prata om när Pep blir stor och hur de kan fara ut och springa tillsammans. Det trodde jag inte... men så söt och underbar som han är så smälter allas hjärtan.
Igår fick även kompisen E en dos av Pep kärlek. När vi kom hem från klubben så var han här. Pep dyker upp i hans knä och busar. E är en riktig busare. Pep klättrar och stryker sig mot honom och gosar på som tusan. Det är så härligt att se den där glädjen.
torsdag, april 16
Träningsdagbok
Fotpos - Utomhus, på klubben. Något nytt, här har vi inte tränat tidigare. Men då vi var ensamma på gräsplanen tyckte jag att det var dags. Vi har inte tränat ute så mycket så jag började med att sänka kriterierna lite, tills Pep fattade galoppen. Han tänker bra vid ingångarna och han har redan nu en tight och bra pos. Den kan skifta lite framåt och bakåt men inte utåt och innåt. Har själv bestämt att jag vill att när han sitter ska hans framtassar vara placerade vid mitten av min fot. När vi rör oss skall bogen vara ihöjd med mitt ben. Kanske ändrar jag mig till framtasspos där med. Vi får se har inte bestämt mig vad som blir bäst. Det är annorlunda med en stor hund. Men ikväll jobbade vi bara med ingången.
Inkallning - Utomhus, på klubben. Ofrivilligt. Skulle bara kolla lite vad han har för fart mot mig så när han hittade något intressant backade jag bakåt och när jag var tillräckligt långt borta ropade jag. Bra fart och så smack så satt han där! Vi har aldrig tränat och jag tänkte först inte på det. Är ju så van från de andra hundarna att jag först inte fattade. Men så helt plötsligt så såg jag att han ju satt där vid sidan och väntade på sitt karra. Ibland är han för smart för mig.
Ligg - Utomhus, på klubben. Nytt underlag, men inte alls lika konstigt som snö. Gjorde dock bara några lätta ligg. Inga utmaningar då miljön var ny och underlaget.
I det hela var Pep på och tyckte att det var kul som tusan. Jag tycker han har väldigt bra koncentration för att bara vara 4 månader.
Blev även lite passivitet under teoripassen. Han vill gärna tugga koppel när inget annat finns att göra, grr. Gillar inte att måsta vara inne och peta på honom när han ska "passifiseras" haha.
Inkallning - Utomhus, på klubben. Ofrivilligt. Skulle bara kolla lite vad han har för fart mot mig så när han hittade något intressant backade jag bakåt och när jag var tillräckligt långt borta ropade jag. Bra fart och så smack så satt han där! Vi har aldrig tränat och jag tänkte först inte på det. Är ju så van från de andra hundarna att jag först inte fattade. Men så helt plötsligt så såg jag att han ju satt där vid sidan och väntade på sitt karra. Ibland är han för smart för mig.
Ligg - Utomhus, på klubben. Nytt underlag, men inte alls lika konstigt som snö. Gjorde dock bara några lätta ligg. Inga utmaningar då miljön var ny och underlaget.
I det hela var Pep på och tyckte att det var kul som tusan. Jag tycker han har väldigt bra koncentration för att bara vara 4 månader.
Blev även lite passivitet under teoripassen. Han vill gärna tugga koppel när inget annat finns att göra, grr. Gillar inte att måsta vara inne och peta på honom när han ska "passifiseras" haha.
On demand
Guinnesskakan
2,5 dl Guinness Bitter Stout
250 g smör
3 msk kakao
4,5 dl socker
1,5 dl creme fraiche (34%)
2 ägg
1 msk vaniljsocker
4,5 dl vetemjöl
2,5 tsk bikarbonat
Glasyr
300 g philadelphiaost
2,5 dl florsocker
1,25 dl vispgrädde
Värm ölen i en kastrull och lägg i smör och värm tills det smält. Blanda i
kakao och socker i ölblandningen. Vispa ägg, creme fraiche och vaniljsocker
och blanda sen ner i ölsmeten. Därefter blandas mjöl och bikarbonat i.
Ugnen skall vara på 180 grader och kakan skall gräddas i ca 45-60 minuter.
Rör philadelphian slät och mjuk med florsocker, häll sen på grädden och
vispa tills det blir en bredbar massa.
En form på ca 23 cm i diameter är bra. Kakan håller sig saftig i flera dagar och är godast dag två. Då har alla smaker hunnit sätta sig.
Annas påsktårta
Tårtbottnar med chokladsmak. Gör egna eller köp på affären.
Fyllning 1
Leilas kubanska chokladmousse
200 g mörk choklad 70%
2 äggulor
2 msk mörkt muskavadosocker
1 msk kokhet espresso
2 msk mörk rom
3 passionsfrukter
3 dl vispgrädde
Smält hackad choklad. Vispa äggulor och socker krämigt. Blanda ned kokhet espresso, rom och urskarapade passionsfrukter. Blanda ned den smälta chokladen i äggsmeten. Vispa grädden till en mycket lättvispad och rinnig konsistens och vänd ned den i chokladmseten.
Fyllning 2
Blandade frysta bär, tror det var hallon, vinbär, björnbär och blåbär. Kokade med lite honung (smaksatt med smultron och vanilj) När den svalnat lite 2 msk rom.
Lägg fyllning två på tårtbotten, så att saften sugs upp i kakan. Lägg sedan fyllning 1 på, sedan nästa tårtbotten. Gör på samma sätt igen först fyllning 1, för att tårtan inte ska bli så torr, sedan fyllning 2. Så den sista tårtbottnen och över allt ihopa lagom med grädde och någon trevlig dekoration.
Låt det välsmaka
2,5 dl Guinness Bitter Stout
250 g smör
3 msk kakao
4,5 dl socker
1,5 dl creme fraiche (34%)
2 ägg
1 msk vaniljsocker
4,5 dl vetemjöl
2,5 tsk bikarbonat
Glasyr
300 g philadelphiaost
2,5 dl florsocker
1,25 dl vispgrädde
Värm ölen i en kastrull och lägg i smör och värm tills det smält. Blanda i
kakao och socker i ölblandningen. Vispa ägg, creme fraiche och vaniljsocker
och blanda sen ner i ölsmeten. Därefter blandas mjöl och bikarbonat i.
Ugnen skall vara på 180 grader och kakan skall gräddas i ca 45-60 minuter.
Rör philadelphian slät och mjuk med florsocker, häll sen på grädden och
vispa tills det blir en bredbar massa.
En form på ca 23 cm i diameter är bra. Kakan håller sig saftig i flera dagar och är godast dag två. Då har alla smaker hunnit sätta sig.
Annas påsktårta
Tårtbottnar med chokladsmak. Gör egna eller köp på affären.
Fyllning 1
Leilas kubanska chokladmousse
200 g mörk choklad 70%
2 äggulor
2 msk mörkt muskavadosocker
1 msk kokhet espresso
2 msk mörk rom
3 passionsfrukter
3 dl vispgrädde
Smält hackad choklad. Vispa äggulor och socker krämigt. Blanda ned kokhet espresso, rom och urskarapade passionsfrukter. Blanda ned den smälta chokladen i äggsmeten. Vispa grädden till en mycket lättvispad och rinnig konsistens och vänd ned den i chokladmseten.
Fyllning 2
Blandade frysta bär, tror det var hallon, vinbär, björnbär och blåbär. Kokade med lite honung (smaksatt med smultron och vanilj) När den svalnat lite 2 msk rom.
Lägg fyllning två på tårtbotten, så att saften sugs upp i kakan. Lägg sedan fyllning 1 på, sedan nästa tårtbotten. Gör på samma sätt igen först fyllning 1, för att tårtan inte ska bli så torr, sedan fyllning 2. Så den sista tårtbottnen och över allt ihopa lagom med grädde och någon trevlig dekoration.
Låt det välsmaka
onsdag, april 15
Träningsdagbok
Bestämde mig igår för att jag ska vara duktig och skriva träningslogg. Har försökt tusen gånger förr och det brukar bara resultera i att jag slutar. Så nu tänkte jag att jag skulle försöka vara duktig och skriva här. Ni som inte vill läsa behöver inte, när jag skriver om vår träning så är det bara för mitt eget nöjes skull.
Stå 1 - Inomhus. Började lite smått att röra mig idag. Pep står fint kvar. Rör bara ytterst lite till att börja med, ett ben eller ett litet litet steg åt något håll. Han står dock kvar, även om det inte är lika lätt som vid ligget. Pep erbjuder nästan alltid ligg som första beteende. Men idag så ställde han sig framför mig först. Har bara tränat stadga.
Stå 2 - Inomhus. Har börjat säga stickordet före han ställer sig upp eller står framför mig. Det tar någon sekund men så står han där. Fina Pep. Tränade på att stå från ligg och det går så fort att han inte ligger kvar på ligget. Men han får ingen belöning om han inte lyssnar på mig. Alltså Pep lägger sig, jag säger stå och sedan kommer belöningen. Gör han skiftningen själv så är det utebliven belöning. Jag hoppas att det ska funka så att han inte hoppar upp från ligg. Det är väl i och för sig inget jag oroar mig för just nu.
Fundering - vart ska belöningen komma vid stå? Ska han verkligen gå fram till mig? Men övningen är ju trots allt slut efter klicket så det borde inte spela någon roll. Men det är ju ändå en framåt rörelse som jag inte vill ha? Ska fundera på det där till imorgon eller nästa träningspass.
Nu ska jag hämta den gröna lilla pärlan.
Ligg 1 - Inomhus. Lyssnar på stickordet, men gör lite själv oxå. Började med lite rörelse, kan gå fler steg från och röra mig med när han ligger. Men det får inte ta för lång tid. Efter ca 4 sek är han uppe igen. Så istället för att träna att jag rör mig så började jag träna på att ligga kvar. 5 sek var det längsta. Det är svårt för en liten hund som är van att det ska komma ett klick så fort en lagt sig ned eller i rörelsen ned. Så jag tycker att han gör ett väldigt bra jobb. 5 sek för den lilla sprallapan är mycket. Måste hela tiden säga till mig själv. Gå inte för fort fram! Tänk på att det är viktigare att han klarar av det han ska göra än att du ska utmana. Jag är väldigt duktig på att utmana beteenden... lite för bra på det ibland.
Handtarget - Inomhus. Avslutade med något enkelt. En flat utsträckt hand betyder dutta nosen på den. Det här är bara en kul grej vi gör som jag inte riktigt vet om jag har nytta av. Kanske i apporteringen, vi får se. Pep tycker i alla fall inte att det är särskilt svårt. Fick hålla handen så att han fick hoppa mot den för att nå. Byta sidor och gömma den lite.
Stå 1 - Inomhus. Började lite smått att röra mig idag. Pep står fint kvar. Rör bara ytterst lite till att börja med, ett ben eller ett litet litet steg åt något håll. Han står dock kvar, även om det inte är lika lätt som vid ligget. Pep erbjuder nästan alltid ligg som första beteende. Men idag så ställde han sig framför mig först. Har bara tränat stadga.
Stå 2 - Inomhus. Har börjat säga stickordet före han ställer sig upp eller står framför mig. Det tar någon sekund men så står han där. Fina Pep. Tränade på att stå från ligg och det går så fort att han inte ligger kvar på ligget. Men han får ingen belöning om han inte lyssnar på mig. Alltså Pep lägger sig, jag säger stå och sedan kommer belöningen. Gör han skiftningen själv så är det utebliven belöning. Jag hoppas att det ska funka så att han inte hoppar upp från ligg. Det är väl i och för sig inget jag oroar mig för just nu.
Fundering - vart ska belöningen komma vid stå? Ska han verkligen gå fram till mig? Men övningen är ju trots allt slut efter klicket så det borde inte spela någon roll. Men det är ju ändå en framåt rörelse som jag inte vill ha? Ska fundera på det där till imorgon eller nästa träningspass.
Nu ska jag hämta den gröna lilla pärlan.
Ligg 1 - Inomhus. Lyssnar på stickordet, men gör lite själv oxå. Började med lite rörelse, kan gå fler steg från och röra mig med när han ligger. Men det får inte ta för lång tid. Efter ca 4 sek är han uppe igen. Så istället för att träna att jag rör mig så började jag träna på att ligga kvar. 5 sek var det längsta. Det är svårt för en liten hund som är van att det ska komma ett klick så fort en lagt sig ned eller i rörelsen ned. Så jag tycker att han gör ett väldigt bra jobb. 5 sek för den lilla sprallapan är mycket. Måste hela tiden säga till mig själv. Gå inte för fort fram! Tänk på att det är viktigare att han klarar av det han ska göra än att du ska utmana. Jag är väldigt duktig på att utmana beteenden... lite för bra på det ibland.
Handtarget - Inomhus. Avslutade med något enkelt. En flat utsträckt hand betyder dutta nosen på den. Det här är bara en kul grej vi gör som jag inte riktigt vet om jag har nytta av. Kanske i apporteringen, vi får se. Pep tycker i alla fall inte att det är särskilt svårt. Fick hålla handen så att han fick hoppa mot den för att nå. Byta sidor och gömma den lite.
Blä!
Ibland kan så lite förstöra så mycket.
Skulle ut på min dagliga koppelrunda med alla tre hundarna. Precis utanför hissen möter jag en herre med en okopplad hund. Ella blir skälltokig förstås, hon är ju inträngd i ett hörn. Jag styr alla tre bakom mig och visar med tydligt kroppsspråk att jag inte vill att den lösa hunden ska komma fram. Den backar snällt, men Ella kan ju inte sluta skälla och är väldigt uppstressad och skärrad en bra bit av promenaden. Så även jag. Blä alltså. Så lite och halva promenaden blir bara helt fel. Det är skönt med Ixxi som bara lufsar på och inte ställer till med något. Pep ställer i och för sig inte heller till med något, men han är valp och valpar är ju som galna vare sig de vill det eller inte.
Skulle ut på min dagliga koppelrunda med alla tre hundarna. Precis utanför hissen möter jag en herre med en okopplad hund. Ella blir skälltokig förstås, hon är ju inträngd i ett hörn. Jag styr alla tre bakom mig och visar med tydligt kroppsspråk att jag inte vill att den lösa hunden ska komma fram. Den backar snällt, men Ella kan ju inte sluta skälla och är väldigt uppstressad och skärrad en bra bit av promenaden. Så även jag. Blä alltså. Så lite och halva promenaden blir bara helt fel. Det är skönt med Ixxi som bara lufsar på och inte ställer till med något. Pep ställer i och för sig inte heller till med något, men han är valp och valpar är ju som galna vare sig de vill det eller inte.
tisdag, april 14
Hästar och andra möten
Idag gick vi förbi ridhuset, massor med hästar i hagen. I vanliga fall brukar de inte stå upp mot spåret utan nere vid stallet. Men idag var de nyfikna. Ella skällde i ren nyfikenhet, Ixxi vågade sig ända fram. Tills en häst frustade, oj vad hon hoppade. Pep satt vid mig och buffade. Sedan var han misstänksam resten av promenaden. "Om det finns sånadär i skogen då gäller det att se vart en går." Hade inte tanterna varit med så hade han nog hanterat hästarna bättre, men då Ella tycker att det är bättre att skälla än inte alls så kan hon lätt skrämmas.
Två gånger idag har jag kallat in Pep bort från en annan hund och båda gångerna har han valt att komma till mig. Dunderbelöning! Vilken fantastisk dag vi haft. Båda gångerna var han redan påväg mot hunden, Brutus vår granne, men vände när han hörde sitt namn.
Vilken dag va!
Det är en stolt matte som sitter med fingrarna på tangentbordet.
Två gånger idag har jag kallat in Pep bort från en annan hund och båda gångerna har han valt att komma till mig. Dunderbelöning! Vilken fantastisk dag vi haft. Båda gångerna var han redan påväg mot hunden, Brutus vår granne, men vände när han hörde sitt namn.
Vilken dag va!
Det är en stolt matte som sitter med fingrarna på tangentbordet.
Träningsdagbok
Stå 1 - Inne. För tillfället klickar jag allt som är stå. Från ligg, från sitt och att stå framför mig. Någonstans känns det som att det är lättare att förstå då. Att det är alla fyra tassarna i backen som gäller, ingen mage och ingen rumpa. Har annars erfarenhet av att stå kan vara svårt att lära in. Fick många bra repetitioner och har börjat säga "stå" när det blir rätt.
Stå 2 - Inne. Lägger eller sätter sig först för att sedan ställa sig upp. Blir lite rädd att jag sabbar liggträningen då jag klickar för att han ställer sig. Men det går över fort. Försöker tänka på att klicka när han har bakåtlut, så att bakåt tanken är mer inpräntad än framåt. Har oxå bestämt mig för att det är baktassarna som gäller. När Pep ställer sig upp från liggande så ska baktassarna vara orörliga. Detsamma gäller från sittande. Det betyder att när han ställer sig från sitt blir det ett steg framåt och när han ställer sig från ligg så är det bara att resa sig upp. Tänk tänk tänkt. Jag älskar att träna pill grejer och det är helt underbart att få göra om allt från början och få det hyfsat rätt på en gång.
Ligg 1 - ute i snön. Det var svårt att ligga på snö, så jag fick sänka kriterierna. Först så la han sig ned men inte med armbågarna i backen. Sänkta kriterier ledde till hela hunden i backen och så visste han helt plötsligt vad han skulle göra. Då kunde jag gå återgå till där vi är just nu. Han la sig superfint i snön ett flertal gånger.
Ligg 2 - Inne. Pep börjar kunna ordet ligg nu. Han lägger sig i rörelse, om jag backar och han går i kontakt framför mig. Han får bara belöning för bakåtligg i rörelse. Har även börjat röra mig ordentligt runt honom när han lagt sig. Idag kunde jag gå in och ställa mig vid sidan två gånger. Första gången så satte han sig upp lite och så såg jag hur han tänkte till och pladask var han nere på golvet igen. Dunderbelöning så klart. Han är så smart! Andra gången visste han vad vi gjorde. Ville inte förstöra så jag slutade där. Jag kan gå röra mig framför honom och gå in och ställa mig i position.
Jag försöker alltid se till så att han lyckas med vad jag tänkt och gör han inte det så är det inte hans fel utan då tar jag med mig det, funderar lite och till nästa repetition har jag en ny plan.
Stå 2 - Inne. Lägger eller sätter sig först för att sedan ställa sig upp. Blir lite rädd att jag sabbar liggträningen då jag klickar för att han ställer sig. Men det går över fort. Försöker tänka på att klicka när han har bakåtlut, så att bakåt tanken är mer inpräntad än framåt. Har oxå bestämt mig för att det är baktassarna som gäller. När Pep ställer sig upp från liggande så ska baktassarna vara orörliga. Detsamma gäller från sittande. Det betyder att när han ställer sig från sitt blir det ett steg framåt och när han ställer sig från ligg så är det bara att resa sig upp. Tänk tänk tänkt. Jag älskar att träna pill grejer och det är helt underbart att få göra om allt från början och få det hyfsat rätt på en gång.
Ligg 1 - ute i snön. Det var svårt att ligga på snö, så jag fick sänka kriterierna. Först så la han sig ned men inte med armbågarna i backen. Sänkta kriterier ledde till hela hunden i backen och så visste han helt plötsligt vad han skulle göra. Då kunde jag gå återgå till där vi är just nu. Han la sig superfint i snön ett flertal gånger.
Ligg 2 - Inne. Pep börjar kunna ordet ligg nu. Han lägger sig i rörelse, om jag backar och han går i kontakt framför mig. Han får bara belöning för bakåtligg i rörelse. Har även börjat röra mig ordentligt runt honom när han lagt sig. Idag kunde jag gå in och ställa mig vid sidan två gånger. Första gången så satte han sig upp lite och så såg jag hur han tänkte till och pladask var han nere på golvet igen. Dunderbelöning så klart. Han är så smart! Andra gången visste han vad vi gjorde. Ville inte förstöra så jag slutade där. Jag kan gå röra mig framför honom och gå in och ställa mig i position.
Jag försöker alltid se till så att han lyckas med vad jag tänkt och gör han inte det så är det inte hans fel utan då tar jag med mig det, funderar lite och till nästa repetition har jag en ny plan.
Kloklippning
Oftast brukar det vara måndagar som är kloklippningsdagar. Men jag tyckte vi skulle få vara lediga igår, inte för att det tar tid eller nåt. Pep ligger väldigt snällt för att vara en 4 månaders valp. Det är mest jag som har problem. Tanterna går ju att ha i knäet men Pep börjar bli för stor för det nu, når inte bakbenen så smidigt. Jag måste hitta någon annan lösning, idag fick han ligga på golvet. Det funkade hyfsat. Låg stilla och jag kunde flytta mig runt honom. Hur gör ni andra som har stora hundar?
När jag får något litet problem med kloklippningen, ni vet, tassryckningar eller sånt som alltid dyker upp. (Hunden måste ju prova vad som funkar för att bli av med eländet.) Då brukar jag tänka på en av min gamla klubbs "instruktörer". När jag har haft allmänlydnadskurs med henne så har det varit hon som visat hälsovård på hund. Ni ska se hur deltagarna reagerar när hon plockar fram klotången och klipper. Hennes schäfer står snällt på bordet, hoppar upp själv. Hon klipper honom som en häst, ni vet han står och hon lyfter en tass i taget. Till saken hör att hon är blind. Kan hon kllippa klor utan något som helst problem, då ska jag väl tusan i mig kunna lära min hund. Det är en fantastisk motivator.
Jo Peps hängöra har nu börjat ställa sig, sakta men säkert.
BZ's Red Eye hade varit ett mer passande namn...
När jag får något litet problem med kloklippningen, ni vet, tassryckningar eller sånt som alltid dyker upp. (Hunden måste ju prova vad som funkar för att bli av med eländet.) Då brukar jag tänka på en av min gamla klubbs "instruktörer". När jag har haft allmänlydnadskurs med henne så har det varit hon som visat hälsovård på hund. Ni ska se hur deltagarna reagerar när hon plockar fram klotången och klipper. Hennes schäfer står snällt på bordet, hoppar upp själv. Hon klipper honom som en häst, ni vet han står och hon lyfter en tass i taget. Till saken hör att hon är blind. Kan hon kllippa klor utan något som helst problem, då ska jag väl tusan i mig kunna lära min hund. Det är en fantastisk motivator.
Jo Peps hängöra har nu börjat ställa sig, sakta men säkert.
BZ's Red Eye hade varit ett mer passande namn...
Så där ja
Koppelpromenaderna går bara bättre och bättre. Övning ger färdighet eller hur var det där.
Solen tittar äntligen fram och snön smälter bort i raslig fart. Häromnatten var det fortfarande +4 när jag var ute och nattpinkade Pep. Rassel rassel smält smält.
Mycket mycket spring i benen hos liten valp när det bara är promenader i koppel på schemat.
Matten lugnar och stillar, oftast räcker det att säga till eller att plocka in vid sidan. Ligg här och så andas galningen ut och tycker att det är skönt att matten tar kommando.
Bara två dagar kvar tills vi har en körvänlig bil.
Nu frukost
Solen tittar äntligen fram och snön smälter bort i raslig fart. Häromnatten var det fortfarande +4 när jag var ute och nattpinkade Pep. Rassel rassel smält smält.
Mycket mycket spring i benen hos liten valp när det bara är promenader i koppel på schemat.
Matten lugnar och stillar, oftast räcker det att säga till eller att plocka in vid sidan. Ligg här och så andas galningen ut och tycker att det är skönt att matten tar kommando.
Bara två dagar kvar tills vi har en körvänlig bil.
Nu frukost
lördag, april 11
Påsken än så länge
Helgen har än så länge varit väldigt fin. D blev äldre i fredags så den dagen fyllde vi med massor med trevligheter och gott. Bakade nog den godaste tårtan ever... Fyllde den med Leilas kubanska chokladmousse och blandade bär, kokta med smultron och vanlijhonung som sedan spetsades med lite rom. Den är så smarrig så jag tror att jag döör. Kan inte sluta äta.
Nu börjar koppelpromenaderna ta ut sin rätt. Alltså det syns när det blir svårare och när det blir lättare. Det allra svåraste är att promenera med husse oxå. Det spelar ingen roll vilken hund som går med vem eller i vilken konstellation. Det är skiiit svårt för Peppen. Går jag själv med alla tre, då håller de sig fogligt på min vänstra sida nästan hela tiden. De håller samma tempo som jag och beter sig oväntat bra, för att vara tre hundar och en som snart är fyra månader. Går vi helst själva då är Pep helt exemplarisk, bortsett från att han slickar vägen ren från sand.
Men vi får en allt mer galen valp här hemma. Bara koppelpromenader i stadsmiljö räcker inte för att få bort allt spring i benen. Nu när vi är inne på femte dagen börjar det märkas... inte förrän på onsdag ska jag få komma in och lämna in bilen. Hur ska detta sluta?
Har även ägnat det här dagarna åt att fundera lite kring vår träning. Tycker att Pep börjar ha ordentlig koll på ligg, sitt, stå, ingångar och stegförflyttningar. Men problemet är övergången från handlig till att lyssna till ett stickord, han kan allt detta utan att jag säger något. Har ägnat ligg en hel del tid och han börjar mer och mer förstå stickordet. Men de andra, huja, det är långt borta. Tänkte att jag ska ägna en grundfärdighet lite extra tid nästa vecka och se om det ger resultat och sedan veckan efter blir det nästa. Fot tycker jag inte att det behövs något stickord till, han ska helt enkelt komma in och sätta sig vid sidan när jag ställer upp mig. Försöker vara väldigt noga med hur jag står och vart jag tittar när jag tränar det. Hur jag rör fötterna vid de små förflyttningar vi gör och vart han har positionerat sig. Ett bra fot är grunden till allt annat i lydnaden.
En annan sak som vi roar oss med i trapphuset är belönings - nu tappade jag ordet igen - alltså ett ställe dit Pep måste gå, springa, hoppa eller skutta för att få belöning. Det här gör vi både för att att han inte ska springa omkring som en vettvilling i trapphuset. Men oxå för att jag tycker att det är ett lite roligare och mindre allvarligt sätt att träna in "targets" eller att springa bort från mig för att få belöning. Ni ska se hur fort han rasslar upp för trappan och sedan står och väntar längst upp. Sedan när han fått belöningen där så springer han fort fort till vår dörrmatta och väntar på nästa bit gotta. Nedför trappan går vi inte så ofta än, även om vi bara har en trapp så känns det bättre att ta hissen. Men de gånger vi går ned så är belöningsstället på sista trappsteget, han får inte hoppa ned från trappen mao.
Till mig själv - Pep snart 4 månader
Ligg - på stickord, lägger sig bakåt och på olika underlag. Jag kan röra mig lite och han ligger kvar. Han kan ligga framför och vid sidan. Dock inte från sitt, han gör det men inte klockrent. Kan lägga sig från rörelse.
Stå - står fint framför, bra kontakt. Har en bra rörelse från ligg. Det vill säga han tar inte något steg. Kan inte stickord. Men kan stanna från rörelse, ibland. Kan inte stå från sitt.
Sitt - det som Pep förstår minst av. Framför mig, ibland. Vid sidan om jag står "fot" gör han det klockrent och med kontakt. I vardagssituationer utan stickord, typ i hissen, för att få mat osv fungerar det oxå fint.
Utgångställning - framifrån, från höger och vänster sida. Bakifrån har jag inte provat än. Vändningar på stället, ett steg, framåt och åt höger går lätt, höger och bakåt är det lite si så där med.
Kontakt - Fungerar i alla övningar, det är med störning som det kan vara lite svårt och då menar jag inte tanterna för de är ingen störning. Stadslivet är heller ingen störning. Andra hundar och spån på ridhus, det däremot är en stor störning.
Target - jobbar med nosen mot handen och så har vi dörrmattan. Har inte börjat använda någon gammal sticka än. Men det kommer nog det med.
Nu börjar koppelpromenaderna ta ut sin rätt. Alltså det syns när det blir svårare och när det blir lättare. Det allra svåraste är att promenera med husse oxå. Det spelar ingen roll vilken hund som går med vem eller i vilken konstellation. Det är skiiit svårt för Peppen. Går jag själv med alla tre, då håller de sig fogligt på min vänstra sida nästan hela tiden. De håller samma tempo som jag och beter sig oväntat bra, för att vara tre hundar och en som snart är fyra månader. Går vi helst själva då är Pep helt exemplarisk, bortsett från att han slickar vägen ren från sand.
Men vi får en allt mer galen valp här hemma. Bara koppelpromenader i stadsmiljö räcker inte för att få bort allt spring i benen. Nu när vi är inne på femte dagen börjar det märkas... inte förrän på onsdag ska jag få komma in och lämna in bilen. Hur ska detta sluta?
Har även ägnat det här dagarna åt att fundera lite kring vår träning. Tycker att Pep börjar ha ordentlig koll på ligg, sitt, stå, ingångar och stegförflyttningar. Men problemet är övergången från handlig till att lyssna till ett stickord, han kan allt detta utan att jag säger något. Har ägnat ligg en hel del tid och han börjar mer och mer förstå stickordet. Men de andra, huja, det är långt borta. Tänkte att jag ska ägna en grundfärdighet lite extra tid nästa vecka och se om det ger resultat och sedan veckan efter blir det nästa. Fot tycker jag inte att det behövs något stickord till, han ska helt enkelt komma in och sätta sig vid sidan när jag ställer upp mig. Försöker vara väldigt noga med hur jag står och vart jag tittar när jag tränar det. Hur jag rör fötterna vid de små förflyttningar vi gör och vart han har positionerat sig. Ett bra fot är grunden till allt annat i lydnaden.
En annan sak som vi roar oss med i trapphuset är belönings - nu tappade jag ordet igen - alltså ett ställe dit Pep måste gå, springa, hoppa eller skutta för att få belöning. Det här gör vi både för att att han inte ska springa omkring som en vettvilling i trapphuset. Men oxå för att jag tycker att det är ett lite roligare och mindre allvarligt sätt att träna in "targets" eller att springa bort från mig för att få belöning. Ni ska se hur fort han rasslar upp för trappan och sedan står och väntar längst upp. Sedan när han fått belöningen där så springer han fort fort till vår dörrmatta och väntar på nästa bit gotta. Nedför trappan går vi inte så ofta än, även om vi bara har en trapp så känns det bättre att ta hissen. Men de gånger vi går ned så är belöningsstället på sista trappsteget, han får inte hoppa ned från trappen mao.
Till mig själv - Pep snart 4 månader
Ligg - på stickord, lägger sig bakåt och på olika underlag. Jag kan röra mig lite och han ligger kvar. Han kan ligga framför och vid sidan. Dock inte från sitt, han gör det men inte klockrent. Kan lägga sig från rörelse.
Stå - står fint framför, bra kontakt. Har en bra rörelse från ligg. Det vill säga han tar inte något steg. Kan inte stickord. Men kan stanna från rörelse, ibland. Kan inte stå från sitt.
Sitt - det som Pep förstår minst av. Framför mig, ibland. Vid sidan om jag står "fot" gör han det klockrent och med kontakt. I vardagssituationer utan stickord, typ i hissen, för att få mat osv fungerar det oxå fint.
Utgångställning - framifrån, från höger och vänster sida. Bakifrån har jag inte provat än. Vändningar på stället, ett steg, framåt och åt höger går lätt, höger och bakåt är det lite si så där med.
Kontakt - Fungerar i alla övningar, det är med störning som det kan vara lite svårt och då menar jag inte tanterna för de är ingen störning. Stadslivet är heller ingen störning. Andra hundar och spån på ridhus, det däremot är en stor störning.
Target - jobbar med nosen mot handen och så har vi dörrmattan. Har inte börjat använda någon gammal sticka än. Men det kommer nog det med.
torsdag, april 9
Skitbil
Surt sa räven.
Vi hade tänkt åka upp till Lovikka och mysa i D's brors stuga över påsken. Men tydligen ville den lilla gröna inte det. Hon har ett oljeläckage som droppar rakt ned på kamremmen. Grattis! Bilen ska helst stå stilla tills allt är fixat. Vill ju inte att det ska bli värre. Så istället för en helg i stugan blir det en helg hemma i koppelpromenadshelvetet... negativiteterna bara yr. Det är inte likt mig att vara negativ, jag brukar vara positiviteten personifierad. Men jag var så sugen på att hälsa på dem, mysa i snön och njuta av påsken i en vedeldad bastu med gott sällskap och hundar som får springa som de vill. Skit bil! Som grädde på moset snöar det ut nu oxå. När ska alla denna snö försvinna så att vi kan börja vara i skogen...
Vilket tråkinlägg det här blev.
Jag hoppas verkligen att din påsk blir helt underbar och fin.
Själv ska jag gå och borra ned huvudet i ett påskägg och inte komma upp förrän jag är hög på socker.
Håll till godo - Pricken avreagerar sig på sin bädd
Vi hade tänkt åka upp till Lovikka och mysa i D's brors stuga över påsken. Men tydligen ville den lilla gröna inte det. Hon har ett oljeläckage som droppar rakt ned på kamremmen. Grattis! Bilen ska helst stå stilla tills allt är fixat. Vill ju inte att det ska bli värre. Så istället för en helg i stugan blir det en helg hemma i koppelpromenadshelvetet... negativiteterna bara yr. Det är inte likt mig att vara negativ, jag brukar vara positiviteten personifierad. Men jag var så sugen på att hälsa på dem, mysa i snön och njuta av påsken i en vedeldad bastu med gott sällskap och hundar som får springa som de vill. Skit bil! Som grädde på moset snöar det ut nu oxå. När ska alla denna snö försvinna så att vi kan börja vara i skogen...
Vilket tråkinlägg det här blev.
Jag hoppas verkligen att din påsk blir helt underbar och fin.
Själv ska jag gå och borra ned huvudet i ett påskägg och inte komma upp förrän jag är hög på socker.
Håll till godo - Pricken avreagerar sig på sin bädd
onsdag, april 8
Bästaste
Igår var Pep med på lydnadskurs. Det är ett sånt ypperligt tillfälle att träna passivitet att jag bara inte vill låta det gå förbi. Än så länge har han varit helt underbar. Försökt busa lite men när det inte funkar så kan han hitta på något annat men inget gnäll eller skäll. Efter att deltagarna varit ute och arbetat praktiskt så fick han komma in igen (låg i bilen under tiden jag instruktörade) då la han sig ned på en gång och somnade. Detta trots att det gick folk hit och dit, att det levde om på övervåningen och folk som pratade högt så låg han bara och sov. Jag tror att passiviteten kommer att lösa sig av sig själv. På plan eller i skogen är det ju bara att vara tydlig i vad som gäller, arbete eller fritid. Han verkar vara en cool kille med en fungerande av och på knapp.
Träffade en aussie uppfödare på klubben igår, Faroflox. Det var trevligt som vanligt och hon verkade vara på gång med lite lydand så har jag tur kanske jag kan haka på där när Peppen blir lite äldre. Vem vet. Hon precis som andra med aussieöga, inklusive Isabelle, har sagt att han är en riktigt stilig kille så kanske ska jag ta och anmäla oss till utställningen på klubben i juni. Pep fick även kampa lite med en annan tjej och det sa han verkligen inte nej till. Underbara lilla Pep.
Nu till något helt annat den här veckan har jag tvingats till att träna koppelpromenader. Bilen har ett läckage och jag vill inte köra den i onödan. Imorgon ska jag till verkstaden och då får jag veta... hjälp! Hoppas att det är något lätt som de kan fixa under förmiddagen för vi hade tänkt fira påsken i Lovikka. I alla fall så har det gått över förväntan, det är inte det allra lättaste att ge sig ut med tre hundar i stadsmiljö. Det kräver en stor dos tålamod och en lite smågalen hundägare.
Allt detta koppelpromenadande har lett till en hel massa grusduschning. När Pep vet att det är duschen som gäller (de får stå utanför dörren och vänta tills jag fixat klart) så springer han med raketfart in i duschen så fort jag säger åt dem att komma. Först in och sist ut.
I morse blev jag less, Ixxi fick bada och en massa päls åkte bort.
Nu efter några repor med borste, kam och sax ser hon ut så här
Det kanske inte syns så mycket men det är en hel del päls som åkt av.
Det är en hiskelig tur att Pep inte flyttade till oss nu. Ixxi är skendräktig och har ordentligt med mjölk i sina juver.
Spenarna är alltid stora men juvren brukar inte hänga ut så här annat än när hon har haft valpar eller är skendräktig. Hade Pep flyttat till oss nu så hade han haft fri tillgång till mat, för Ixxi är inte den som nekar någon till något. Ojojoj vilken cirkus det hade vart!
Träffade en aussie uppfödare på klubben igår, Faroflox. Det var trevligt som vanligt och hon verkade vara på gång med lite lydand så har jag tur kanske jag kan haka på där när Peppen blir lite äldre. Vem vet. Hon precis som andra med aussieöga, inklusive Isabelle, har sagt att han är en riktigt stilig kille så kanske ska jag ta och anmäla oss till utställningen på klubben i juni. Pep fick även kampa lite med en annan tjej och det sa han verkligen inte nej till. Underbara lilla Pep.
Nu till något helt annat den här veckan har jag tvingats till att träna koppelpromenader. Bilen har ett läckage och jag vill inte köra den i onödan. Imorgon ska jag till verkstaden och då får jag veta... hjälp! Hoppas att det är något lätt som de kan fixa under förmiddagen för vi hade tänkt fira påsken i Lovikka. I alla fall så har det gått över förväntan, det är inte det allra lättaste att ge sig ut med tre hundar i stadsmiljö. Det kräver en stor dos tålamod och en lite smågalen hundägare.
Allt detta koppelpromenadande har lett till en hel massa grusduschning. När Pep vet att det är duschen som gäller (de får stå utanför dörren och vänta tills jag fixat klart) så springer han med raketfart in i duschen så fort jag säger åt dem att komma. Först in och sist ut.
I morse blev jag less, Ixxi fick bada och en massa päls åkte bort.
Nu efter några repor med borste, kam och sax ser hon ut så här
Det kanske inte syns så mycket men det är en hel del päls som åkt av.
Det är en hiskelig tur att Pep inte flyttade till oss nu. Ixxi är skendräktig och har ordentligt med mjölk i sina juver.
Spenarna är alltid stora men juvren brukar inte hänga ut så här annat än när hon har haft valpar eller är skendräktig. Hade Pep flyttat till oss nu så hade han haft fri tillgång till mat, för Ixxi är inte den som nekar någon till något. Ojojoj vilken cirkus det hade vart!
måndag, april 6
Beteenden
Pep har ytterligare ett beteende som jag inte känner igen från tanterna. Jag tror att det är ett vallningsbeteende, men då jag inte är så bra på den biten kanske någon annan kan avgöra.
Det han gör är att han stänger av vägar och styr dem.
Vi säger att någon av tanterna är på väg mot soffan, då kan han ta en annan väg och "styra bort" dem från soffan. Sedan nafsar han dem väldigt mycket i hasorna. Framförallt när han vill ha igång lite lek. Men det har jag bara sett han göra ute. Inne är det frambenen som gäller som för vilken annan hund som helst.
Ella har även börjat skvallra när Pep leker för mycket med Ixxi. Då kommer hon till mig och skäller uppmanande. "Nu är han där igen, gör något. Rädda henne!"
Om ni tycker att bloggen ser konstig ut är det för att den numera hänger ihop med http://pep.knows.it
Det han gör är att han stänger av vägar och styr dem.
Vi säger att någon av tanterna är på väg mot soffan, då kan han ta en annan väg och "styra bort" dem från soffan. Sedan nafsar han dem väldigt mycket i hasorna. Framförallt när han vill ha igång lite lek. Men det har jag bara sett han göra ute. Inne är det frambenen som gäller som för vilken annan hund som helst.
Ella har även börjat skvallra när Pep leker för mycket med Ixxi. Då kommer hon till mig och skäller uppmanande. "Nu är han där igen, gör något. Rädda henne!"
Om ni tycker att bloggen ser konstig ut är det för att den numera hänger ihop med http://pep.knows.it
15 veckor
Jag kan knappt tro att Pep snart har varit hos oss i två månader. Tiden bara rusar iväg.
Igår kväll var jag på ridhusträningen som sbk har här. Det var inte så många hundar där och de flesta tränade allmänlydnad. Själv var jag där för att kontaktklicka med störning. Men jag måste säga att Pep bryr sig inte så mycket om andra hundar, om de inte kommer in i vår radie. Dvs att han når dem. Den största störningen var helt klart spånet och hästskiten. Det var knappt så att han fick upp nosen. Men vi fick tränat både kontakt och lite ligg. Efter ca en kvart var jag nöjd och vi begav oss hemöver.
Sedan blev det en väldigt yvig promenad in till stan. Pep var helt galen på att äta sand, gruset har han tack och lov börjat spotta ut, jag började med att lägga på ett förbud. Men uj vad det tog spinn. Han blev helt tokig, stress i benen = en busig aussiepojke. Matte tar djupa andetag och börjar om igen. Lugn och fin. Då lugnar även Peppojken ned sig och vi får gå några meter utan sandslick. Så börjar hela cirkusen om igen. Jag var helt slut när jag kom hem. Ridhuset hade väckt ett behov av att äta allt runt omkring sig. Jag förstår inte vad jag har gjort för ont som alltid får hundar som är matletare. *river mitt hår* Vad gör jag för fel!?
Tillbaka till ridhuset, insåg att det var precis i det här ridhuset som jag och Ella tog vårt första 1:a pris i lk1. Det var en helt underbar tävlingsdag där allt hände, soppatorsk på vägen dit, tävlingskamrater med härliga upplevelser och jag då så lycklig som få med mitt livs första 1:a pris. Jag satt som på moln hela resan hem. Då var nog Ella världens bästa hund.
Till Kristiina - norrlands reggae Glesbygd'n
Igår kväll var jag på ridhusträningen som sbk har här. Det var inte så många hundar där och de flesta tränade allmänlydnad. Själv var jag där för att kontaktklicka med störning. Men jag måste säga att Pep bryr sig inte så mycket om andra hundar, om de inte kommer in i vår radie. Dvs att han når dem. Den största störningen var helt klart spånet och hästskiten. Det var knappt så att han fick upp nosen. Men vi fick tränat både kontakt och lite ligg. Efter ca en kvart var jag nöjd och vi begav oss hemöver.
Sedan blev det en väldigt yvig promenad in till stan. Pep var helt galen på att äta sand, gruset har han tack och lov börjat spotta ut, jag började med att lägga på ett förbud. Men uj vad det tog spinn. Han blev helt tokig, stress i benen = en busig aussiepojke. Matte tar djupa andetag och börjar om igen. Lugn och fin. Då lugnar även Peppojken ned sig och vi får gå några meter utan sandslick. Så börjar hela cirkusen om igen. Jag var helt slut när jag kom hem. Ridhuset hade väckt ett behov av att äta allt runt omkring sig. Jag förstår inte vad jag har gjort för ont som alltid får hundar som är matletare. *river mitt hår* Vad gör jag för fel!?
Tillbaka till ridhuset, insåg att det var precis i det här ridhuset som jag och Ella tog vårt första 1:a pris i lk1. Det var en helt underbar tävlingsdag där allt hände, soppatorsk på vägen dit, tävlingskamrater med härliga upplevelser och jag då så lycklig som få med mitt livs första 1:a pris. Jag satt som på moln hela resan hem. Då var nog Ella världens bästa hund.
Till Kristiina - norrlands reggae Glesbygd'n
söndag, april 5
Ny hemsida
Om ni undrar varför bloggen ser så knasig ut är det för att jag har gjort en hemsida åt pep & tanterna. Den är gjord i alla sin enkelhet och för att bloggen ska passa in fick jag ändra layout. Den här är inte helt perfekt men den som passar bäst in. Orkar inte gå in och pilla kod ikväll så det får bli morgondagens bekymmer och då kanske det ser lite bättre ut.
http://pep.knows.it/
Gå in och kolla vet ja!
http://pep.knows.it/
Gå in och kolla vet ja!
lördag, april 4
Funderingar
Det har inte bilvit mycket tränat på sista tiden, eller i alla fall inte moment. Det har mest handlat om vardagen. Koppel, miljöer, bil och sånt.
Bara för att jag skrev innan att han säger till när han vill ut så har vi så klart misslyckats totalt i helgen. Visst säger han till, men det är inte alltid jag ser det och då är det inga som helst problem att kissa inne och är det lek då är det inte ens säkert att han hinner känna efter själv...
Funderar mycket kring det här med reservation. Jag ser att det finns och jobbar aktivt med att han ska klara av att hälsa på och bli hälsad på av olika typer av människor. Det är oftast inget problem men, jag ser att det finns en viss reservation. Den liknar mamma Billies. Pep går gärna fram och hälsar på i stort sett alla, men sätter de sig ned och verkligen vill att han ska gå fram. Då blir det lite jobbigt. Då backar han först något steg och sedan jobbar han sig fram. Vill de ta på honom då backar han gärna undan. Men jobbar sig oftast fram igen och låter sig tas på. Jag skulle vilja förklara det så att han inte klarar av tryck från okända. Det skapar en viss osäkerhet hos honom. Som tur var är nyfikenheten stor så han övervinner sina första känslor om de som hälsar bara ger honom lite tid.
Här om dagen gick han utan några som helst problem fram och hälsade på den spastiska kvinnan. Det vet jag inte om alla hundar hade klarat, för hennes kroppsspråk är väldigt konstigt. Ryckigt, flygigt och oberäkneligt. Dessutom sitter hon i rullstol.
Ett annat exempel är från onsdagens medlemsmöte. Då var det en kvinna som väldigt gärna ville hälsa. Hon satte sig ned på huk och Pep blir lite tveksam. Men så blir han så nyfiken och konflikten som blir i honom - hälsa/inte hälsa - den löser han genom lek. Ger henne lekinviter och studsar fram som en liten boll. Tillslut har han jobbat sig ända fram och låter sig tas på.
Jag har aldrig tidigare haft en hund med reservation. Alla mina har varit överförtjusta i andra människor, kända som okända. Därför tycker jag att det här är extra intressant och studerar minsta lilla rörelse och "känsla" som dyker upp hos Pep.
Efter tanternas mittpå dagen promenad var de så grusiga att en dusch var nödvändig. Pep tycker alltid att det är intressant och här är resultatet
Blöt Pep
Nyfiken
Bara för att jag skrev innan att han säger till när han vill ut så har vi så klart misslyckats totalt i helgen. Visst säger han till, men det är inte alltid jag ser det och då är det inga som helst problem att kissa inne och är det lek då är det inte ens säkert att han hinner känna efter själv...
Funderar mycket kring det här med reservation. Jag ser att det finns och jobbar aktivt med att han ska klara av att hälsa på och bli hälsad på av olika typer av människor. Det är oftast inget problem men, jag ser att det finns en viss reservation. Den liknar mamma Billies. Pep går gärna fram och hälsar på i stort sett alla, men sätter de sig ned och verkligen vill att han ska gå fram. Då blir det lite jobbigt. Då backar han först något steg och sedan jobbar han sig fram. Vill de ta på honom då backar han gärna undan. Men jobbar sig oftast fram igen och låter sig tas på. Jag skulle vilja förklara det så att han inte klarar av tryck från okända. Det skapar en viss osäkerhet hos honom. Som tur var är nyfikenheten stor så han övervinner sina första känslor om de som hälsar bara ger honom lite tid.
Här om dagen gick han utan några som helst problem fram och hälsade på den spastiska kvinnan. Det vet jag inte om alla hundar hade klarat, för hennes kroppsspråk är väldigt konstigt. Ryckigt, flygigt och oberäkneligt. Dessutom sitter hon i rullstol.
Ett annat exempel är från onsdagens medlemsmöte. Då var det en kvinna som väldigt gärna ville hälsa. Hon satte sig ned på huk och Pep blir lite tveksam. Men så blir han så nyfiken och konflikten som blir i honom - hälsa/inte hälsa - den löser han genom lek. Ger henne lekinviter och studsar fram som en liten boll. Tillslut har han jobbat sig ända fram och låter sig tas på.
Jag har aldrig tidigare haft en hund med reservation. Alla mina har varit överförtjusta i andra människor, kända som okända. Därför tycker jag att det här är extra intressant och studerar minsta lilla rörelse och "känsla" som dyker upp hos Pep.
Efter tanternas mittpå dagen promenad var de så grusiga att en dusch var nödvändig. Pep tycker alltid att det är intressant och här är resultatet
Blöt Pep
Nyfiken
onsdag, april 1
Islossning
Nu börjar det släppa.
¤ Idag koppelpromenad med alla hundar och inget bus och dragande.
¤ Första ordentliga passivitetsträningen på klubben
¤ Börjar säga till när han behöver gå ut
Var på HUS möte på klubben och presenterade mig. Längtar efter att få hålla kurser igen, tycker verkligen om att instruk(s)töra. Anser att det är en viktig uppgift som SBK har. En av HUS medlemmarna hade en liten malledam på 8 veckor med sig. Pep tyckte att hon var spännande, nos nos sa han mest hela tiden. Leka ville hon dock inte. Vilket Peppen accepterade, han är bara för bäst!
Sedan var det dags för medlemsmöte, massor med människor. Pep i koppel för att jag vill att han ska lära sig att koppla av i den här miljön. Det tog väl ungefär en timme, svårt att koppla av när en liten valpflicka springer omkring och undersöker miljön. Men tillslut hoppade hon upp hos matte och då la sig Peppen ned och vilade och tillslut så pass att ögonen gick igen och han låg på sidan. Skönt! Har varit lite orolig för det där, då han har så lätt för att komma igång. Men det ska nog bli ordning på honom oxå en vacker dag.
Ska börja gå med på en kurs för att se om det är någon skillnad på hur de jobbar vid den här klubben. Det blir en tävlingslydnadskurs, *gnuggar händerna* de allra roligaste kurserna. Men det är ju grundkurserna som är viktiga för hunden i samhället. Det är en större utmaning med de kurserna, andra problem och andra lösningar.
¤ Idag koppelpromenad med alla hundar och inget bus och dragande.
¤ Första ordentliga passivitetsträningen på klubben
¤ Börjar säga till när han behöver gå ut
Var på HUS möte på klubben och presenterade mig. Längtar efter att få hålla kurser igen, tycker verkligen om att instruk(s)töra. Anser att det är en viktig uppgift som SBK har. En av HUS medlemmarna hade en liten malledam på 8 veckor med sig. Pep tyckte att hon var spännande, nos nos sa han mest hela tiden. Leka ville hon dock inte. Vilket Peppen accepterade, han är bara för bäst!
Sedan var det dags för medlemsmöte, massor med människor. Pep i koppel för att jag vill att han ska lära sig att koppla av i den här miljön. Det tog väl ungefär en timme, svårt att koppla av när en liten valpflicka springer omkring och undersöker miljön. Men tillslut hoppade hon upp hos matte och då la sig Peppen ned och vilade och tillslut så pass att ögonen gick igen och han låg på sidan. Skönt! Har varit lite orolig för det där, då han har så lätt för att komma igång. Men det ska nog bli ordning på honom oxå en vacker dag.
Ska börja gå med på en kurs för att se om det är någon skillnad på hur de jobbar vid den här klubben. Det blir en tävlingslydnadskurs, *gnuggar händerna* de allra roligaste kurserna. Men det är ju grundkurserna som är viktiga för hunden i samhället. Det är en större utmaning med de kurserna, andra problem och andra lösningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)