Tant Ixxi

Ja det känns som att det enda jag skriver om är sjukdom och misär. Men för tillfället känns det så. Jag ha aldrig tidigare haft sjuka hundar. Eller tja om jag bortser från ett kraftigt höftledsfel, men det anser jag inte vara en sjuka utan snarare en defekt. Nåväl, jag kan i alla fall rapportera att vi idag har haft fyra dagar utan smärta i nacken. Jag har nog måste jag erkänna trott att det varit lindrigare och krävt för mycket av henne. Typ långa promenader och så. Den här veckan har hon bara fått gå runt kvarteret eller bostadsområdet och nu börjar det bli bättre. Inte en dag med pip eller gnäll. Det känns väldigt bra, snart kanske vi kan börja ta trapporna igen. Känns lite fånigt att ta hissen för en våning. Men jag ska låta henne vila från hopp och stötar en vecka till. Sedan börjar jag lite smått med längre promenader igen.

Ella har fått gå separata rundor för hon har blivit helt galen här hemma när hon inte får komma ut och röra på sig. Hon har fått följa med mig när jag varit ute och motionerat mig själv. Det gillade hon. Hon är så pigg och glad nu för tiden att jag har svårt att tänka att hon är åtta år snart. Sedan ser hon ju så pigg ut i jämförelse med den trötta och sjuka Ixxi, hon ser verkligen ut som en gamling mellan varven.

Så var det det här med magen och även den har hållit sig lugn. Kanske beror det på att vi nu går koppelrundor och att Ixxi inte hittar massa gojs att äta ute. Magen tål ju inget nytt då brakar det lös igen. Men nu har hon som sagt varit bra i över en vecka. Det känns väldigt väldigt bra

Men iförgår fick hon en konstig urinvägsinfektionsattack. Hon fick det återkommande när hon var liten, men det var länge sedan nu. Men så i onsdags så bara helt plötsligt, kiss kiss och åter kiss. Det var så synd om henne. Hon hade inte så ont som hon brukade ha men hon var konstant kissnödig. Tänkte att det kanske beror på att hon haft så ont i nacken att hon inte kommit åt att rengöra sig ordentligt. När vi vaknade på morgonen hade hon kissat säkert tio gånger. Stackars lilla gumman. Men efter en natt så gick det över.

Nu ligger hon och sover här i fotöljen brevid mig, tungan hänger utanför munnen och hon verkar vara nöjd.

Ännu bättre

Var förbi hos veterinären idag, ville ha ett intyg till tävlingen. Det visade sig att vår veterinär hade fått beskedet från Uppsala och de tyckte inte att det var något att bry sig om. Det kunde vara nåt som är bara just nu och då är det inget. Vi skulle komma tillbaka om en månad för att ta nytt blodprov.

Alltså jag har fått veta att hon är frisk men ändå är hon dålig i magen... trodde nog att jag skulle få något svar kring det. Men jag ska väl vara glad att hon är frisk i alla fall.

Bättre

Inatt har vi fått sova. Ixxi har inte haft ont, så att hon skrikigt, en enda gång. Jag säger som Skorpan- "Jag ser ljuset". Jag har gjort allt för att inte belasta hennes nacke, hon har till och med fått gå i sele så att jag inte skulle råka tvärdra i kopplet eller nåt. Kan ju lätt bli så när en har två som vimsar omkring.

Vi får se, hur länge vi håller i det här. Men veckan ut i alla fall, sedan får hon börja röra sig mer som hon vill. Dvs hoppa ned från soffan själv och så. Vill ju att det ska gå över så fort som möjligt.

Har inte fått veta något från Uppsala än.

Nacken

Stackars stackars Ixxi. Hon har så ont i nacken. På grund av hennes instabila mage ville veterinären inte ge henne något för den. Mest ont har hon när hon sovit/vilat en lång stund. Då rör hon sig säkert som om det inte fanns och det gör säkert tusans ont. Hon skriker högt som en liten gris och Ella tycker det är skitläbbigt. Vi fick rådet att vila bort smärtan alltså inga hopp och skutt och det blir till att ta hissen ned en våning varje gång vi ska gå ut. Känns lite latigt men vad ska en göra. Som tur var har hon inga som helst problem att gå. Det gör ont när hon sträcker huvudet nedåt. Jag tappade en godis på golven och det var väldigt jobbigt att ta upp den. Oj såont det gjorde. Till saken hör att hon är ganska känslig, hon skriker lätt för smärta eller för inget alls ibland. Det var liksom hennes grej när hon var liten. Så fort leken blev för våldsam eller nåt då skrek hon som om hon var på väg att dö. Det här är lite samma sak.

Men det är ju klart begränsande för henne. Det är ett som är säkert.

Vet rapport

Efter att jag förklarat symtomen så klämde och kände han på henne. Det visade sig att hon var lite öm i nacken. Det blev en röntgen som turligt nog inte visade något. Så det är väl någon liten sträckning eller nåt. Så nu är det sluthoppat på ett tag. Vila är beordrat av veterinären. Alltså ingen tävling.

Sedan till magen, de tog ett blodprov på henne för att göra någon slags bedömning. Alla de inre organen såg bra ut, sockervärdet oxå. Men hon hade lågt värde i de röda blodkropparna. Han skulle skicka testet vidare till Uppsala för analys. Det känns alltid lite läskigt. Men jag hoppas att det inte är någon fara. Han sa att det var vanligt hos djur att de har lågt värde i de rödablodkropparna. Tja jag förstod inte så mycket av det han sa men jag hoppas på ett bättre svar när resultaten från Uppsala kommer.

Ja så var det med det. Nu är det bara att vänta och se.

Havet igår

... eller Gläntan som den kallas i folkmun. Vi var här i sommras med P&L då var det förstås för att sola och bada. Igår när jag var där var det för att se mig omkring, för att jag och hundarna skulle få motionera på ett nytt ställe. Eller tja nytt för dem i alla fall. Det är otroligt vackert här och sandstranden är hur lång som helst. Hundarna blev lyckliga och så även jag. Det är något särskilt med havet på hösten. När det blåser och vågorna går.

I bakgrunden syns Haraholmen och hamnen.

Vilka färger! Skulle mer än gärna ha ett garn med dessa färger.

Tänk att det ska vara så svårt att titta på fotografen.

Mormors soffa -00

Imorgon

Äntligen kanske jag kommer att få lite klarhet i Ixxis mående. Ringde veterinären nyss, hon har haft ont i magen i helgen. Jag har varit orolig för att hon ätit något som gör ont. Men när jag ringde så trodde hon jag pratade med att det kunde vara gasbildning i tarmarna. När hundar varit dåliga i magen så som hon varit från och till sedan februari så kan de bli så. Men imorgon får jag klarhet och kanske ro oxå. Har varit orolig för henne ett tag nu och jag letar "fel". Här om dagen tyckte jag att hon haltade lite när hon legat och vilat. Tänkte diret på Pixie och blev så klart orolig. Vet inte om jag inbillade mig men jag ha inte sett det sedan dess... men som sagt förhoppningsvis får jag klarhet imorgon.

Degerberget

Idag letade vi oss fram till Degerberget. Tänkte att där kan det ju inte vara jägare som springer omkring och efter gårdagens tråk, eller i alla fall för hundarna. Vi tog en tripp till IKEA. Så var det inte mer än rätt att kompensera med en trevlig utflykt.


När vi kom hem och hundarna vilat ett tag så upptäckte jag att Ixxi haltade vid de första stegen efter vila. Inte bra, tänkte direkt på Pixie och hennes höftfel. Så på måndag kommer jag att ringa veterinären (IGEN) för att be om en röntgen på Ixxi. Vet inte vad som hänt, så fort hon blev helt min hund så är hon bara sjuk...

Formkontroll

Ja vi var alltså ut på klubben igår. De har öppna träningar på onsdagar och det var väldigt mycket folk. Jag kände mig lite nervös och vågade därför inte gå fram och prata med någon. Kände inte igen någon heller. Men jag har förstått att de har medlemsmöte första onsdagen varje månad, så vid nästa möte ska jag gå dit. Då kanske det är lättare.

Nåja, träningen då. Till en början kände det väldigt bra. Ixxi var pigg och följsam som vanligt. Glad att få komma ut och göra något. Men ganska fort så tappade hon ork och energi. Rutan som hon brukar älska, var bara rolig två gånger sedan åkte svansen ned och hon tappade allt. Ville inget mer. Jag blev frustrerad och bytte hund. Ella var pigg och glad och riktigt på alerten, men hon har ju å andra sidan bara gjort roliga saker under en väldigt lån tid. Krav funkar inte på henne. I alla fall inte under lydnadsträning. Vi latjade på lite med sånt som Ella kan och gör bra. Sedan bytte jag hund igen. Ville ju inte avsluta Ixxis träning som något tråkigt och jobbigt. Så jag bestämmer mig för att plocka fram apporten och avslutar med lite apporteringsträning. Det är i alla fall nåt som Ixxi verkligen gillar.

Använder mig av en ganska stor och tung apport för att minska tuggandet. Nu för tiden tuggar hon bara vid ingången och den tycker hon är väldigt svår. Vilket resulterar i att den inte blir särskilt bra. Måste klura på det där. Träna på ingångar med apport i munnen. Kanske lite fotträning med apporten i munnen där jag bara flyttar efter så att hon får göra ingångar gång på gång. För gör jag det statiskt, dvs hon får stå/sitta med apporten och att jag sedan kallar in henne så blir apporteringen så. Hon springer ut till den sätter sig och väntar på att jag ska ropa. DET är ju inte särskilt bra. Så det får bli någon slags kompromiss. Sedan tog jag fram metallen och tränade lite på gripande av den, och hon höll den bättre än på väldigt länge.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det vi måste träna efter detta ganska långa uppehåll är uthållighet. Sedan så klart tiomässigt utförande men uthålligheten är viktigtast. Där märker jag att mycket försvunnit. Hon orkar helt enkelt inte lika mycket och själva träningen i sig är inte lika rolig. Hon tappade lätt fokus igår och blev lätt störd så kanske koncentration är ett bättre ord.

Men det bästa med kvällens utflykt var att jag tyckte det kändes bra, lovande och roligt igen. Så nu ska vi lägga ned massor med tid de här två veckorna innan tävlingen så att vi kanske kan klara det.

Ut på klubben

Ikväll ska vi åka ut till vår nya klubb. Det blir första gången. Jag har inte varit där på grund av att Ixxi varit dålig. Det är ju inte allt för roligt att träna med en hund som inte är pigg. Men nu känns hon mycket piggare och jag känner hur livet återvänder till oss båda. Så ikväll smäller det. Nu ska jag testa formen, känns det bra blir det tävling nästa söndag.

Vårsol och höjdskräck

Promenad på Fårön idag. Gick upp till lilla fåröberget och hundarna verkligen gillar att hoppa och skutta över och mellan stenarna. Själv tycker jag det är lite jobbigt då jag är något höjdrädd. När de går lite för nära kanten så måste jag titta bort. Huga.

Ixxi börjar bli piggare, sprang lite helt av sig själv idag. Det var länge sedan hon gjode det. Visst hon har sprungit mot mig för att jag ropat. Men så där bara för glädjen att springa. Som Ella gör hela tiden. Det gjode Ixxi för första gången på länge. Kanske vågar jag hoppas på att vi kan tävla i slutet på sept. Har ju anmält oss... men men jag tänker inte ställa upp om hon är hängig. Vill inte skapa samma relation till henne som jag har till Ella så är hon inte hundra kommer jag att avstå.

Men glädjen jag kände när jag såg henne springa... den går inte av för hackor.

Sedan fick Ella världens togbusil när vi kom ned till en liten sandstrand. Hon försökte göra allt för att Ixxi skulle leka med henne men det gick inte. Hon sprang runt och försökte knuffa i luften för hon ville inte göra Ixxi illa. La sig ned i busläge och skällde och morrade. Inget hjälpte och Ixxi tyckte nog att hon var lite allmänt jobbig. Med tanke på hur de beteer sig skulle en lätt kunna tro att Ella är den som är tre år yngre.

Bättre

Jo Ellas "träningsverk" eller vad det nu var försvann efter några timmar liggandes helt stilla inlindad i en filt. Hon tyckte det var hur mysigt som helst, somnade och när hon vaknade var allt som vanligt igen. Svansen viftade och öronen var riktade framåt. Men då jag inte ville att det skulle bli värre fick hon vila hela dagen. Alltså inga långpromenader. Trots att hon var hur pigg som helst och tyckte att vi gott kunde ha gått en timme eller längre. Ella har så mycket spring i benen.

Jag har anmält Ixxi och mig till en tävling nu i september. Men jag är tveksam till den. Hon är inte så pigg. Alltså hon är pigg men det där lilla extra saknas. Det kan ju vara så att det beror på magen. Den är fortfarande inte helt ok. Jag provar nu en vecka till med fiberhavregryn och ger inte det resultat så ringer jag veterinären igen. Stackars lilla Lakrtis...

Träningsvärk

Har än en gång ringt till veterinären. Tycker att mina hundar inte är annat än sjuka för tillfället. Efter frukost och promenad så började Ella helt plötsligt att skaka och gäspa. Efter en timme ringde jag veterinären och kollade tempen på henne. Ingen feber. De trodde att hon har ont någon stans och det kan jag nog förstå. I söndags var vi och klättrade i berg. De har ju inte dålig kondis på något sätt, men jag kan tänka mig att hon har lite ont i ryggmusklerna som helt enkelt fick jobba lite mer än vanligt. Jag har oxå träningsverk, fast i låren. Det var mycket uppför och höga hopp. Ella har ju lite svårt för att ta det lugnt oxå så hon sprang dubbelt så mycket och hittade egna små skrevor att undersöka och hoppa över. Ixxi var lite mer balanserad och gick där vi gick, letade enkla vägar och arbetade inte ihjäl sig. Dessutom tyckte hon att det var lite läskigt när det skulle hoppas från allt för höga stenar eller när det var för smalt det hon skulle hoppa till. Ella älskade det!

Men idag får hon som sagt betala för det roliga. Märkte lite igår att hon var stel, ville inte hoppa från soffan och så. Men att det skulle bli så här illa. Lilla gumman.

Nu har hon slappnat av och ligger inlindad i en fleecepläd för att bli ordentligt varm.