Ja det känns som att det enda jag skriver om är sjukdom och misär. Men för tillfället känns det så. Jag ha aldrig tidigare haft sjuka hundar. Eller tja om jag bortser från ett kraftigt höftledsfel, men det anser jag inte vara en sjuka utan snarare en defekt. Nåväl, jag kan i alla fall rapportera att vi idag har haft fyra dagar utan smärta i nacken. Jag har nog måste jag erkänna trott att det varit lindrigare och krävt för mycket av henne. Typ långa promenader och så. Den här veckan har hon bara fått gå runt kvarteret eller bostadsområdet och nu börjar det bli bättre. Inte en dag med pip eller gnäll. Det känns väldigt bra, snart kanske vi kan börja ta trapporna igen. Känns lite fånigt att ta hissen för en våning. Men jag ska låta henne vila från hopp och stötar en vecka till. Sedan börjar jag lite smått med längre promenader igen.
Ella har fått gå separata rundor för hon har blivit helt galen här hemma när hon inte får komma ut och röra på sig. Hon har fått följa med mig när jag varit ute och motionerat mig själv. Det gillade hon. Hon är så pigg och glad nu för tiden att jag har svårt att tänka att hon är åtta år snart. Sedan ser hon ju så pigg ut i jämförelse med den trötta och sjuka Ixxi, hon ser verkligen ut som en gamling mellan varven.
Så var det det här med magen och även den har hållit sig lugn. Kanske beror det på att vi nu går koppelrundor och att Ixxi inte hittar massa gojs att äta ute. Magen tål ju inget nytt då brakar det lös igen. Men nu har hon som sagt varit bra i över en vecka. Det känns väldigt väldigt bra
Men iförgår fick hon en konstig urinvägsinfektionsattack. Hon fick det återkommande när hon var liten, men det var länge sedan nu. Men så i onsdags så bara helt plötsligt, kiss kiss och åter kiss. Det var så synd om henne. Hon hade inte så ont som hon brukade ha men hon var konstant kissnödig. Tänkte att det kanske beror på att hon haft så ont i nacken att hon inte kommit åt att rengöra sig ordentligt. När vi vaknade på morgonen hade hon kissat säkert tio gånger. Stackars lilla gumman. Men efter en natt så gick det över.
Nu ligger hon och sover här i fotöljen brevid mig, tungan hänger utanför munnen och hon verkar vara nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar