Tomslag

Bestämde mig för att börja ta tag i det här med tomslagen. Han har ju en tendens att göra dem stora. Plus att han gärna jobbar på tills han hittar.

Gårdagens övning gick ut på att han fick en figge på andra sidan som belöning för ett fint tomslag. Jag har nämligen inget som lockar och drar, godis från matte "näää" från figgen ska det vara. Leksak "nää" stör mig inte i mitt arbete. Så för att få till det på ett bra sätt så la jag ut figgarna där han skulle komma tillbaka på sitt tomslag.

Det blev så himla bra! Han gjorde två kanonfina slag i lagom storlek och fick sin belöning på andra sida. Förhoppningsvis har min inkallning blivit stärkt och Pep börjar förstå det här med att gå tomt.

Jag hade en tanke kring att han jobbar när han har någon slags vittring eller spår där ute och då kommer han inte in förrän han har den. Han är tjurig där ute i rutan. Jobba, jobba, jobba är hans melodi. Jag kommer att fortsätta med den här övningen ett tag till så att han verkligen blir stärkt i hur jag vill att han ska göra.

Samtidigt arbetar vi med att få till markeringarna. Ska ut och prova i skogen idag med min träningskamrat A. Jag har inte varit så duktig på övergångarna där. Men han är som sagt klockren på markeringar på gräsplan. Det ska nu bara överföras till skog.

Den tredje biten vi arbetar med är att få bort spårningen. Han springer gärna ut på 35 och sedan kan han gena för att hitta ett luftspår. Det är ju ingen galen metod men det blir dumt när vi ska köra tomt. Därför arbetar jag sakta men säkert med att få ut han till fullt djup utan att bjuda honom på några sneda spår. Figgarna får med andra ord ta stora bågar ut på fullt djup och sedan gå tillbaka till 40 som vi kommit till nu.

Sedan måste jag bara berätta om fredagens träning. Hängde med ett nytt gäng så det var alltså helt nya figgar. Han hade dock hälsat lite på dem innan när vi var på klubben, men inte mer än så. Det blev fyra hittor med nya personer och han var sitt vanliga glada jag. Vid första figgen var han lite försiktig när han gick fram men sedan var den tröskeln passerad. Han gör så mycket framsteg nu min lilla sötnos att jag inte vet vart jag ska lägga all min stolthet.

Det är så kul

Det är så kul att jag tror jag dör. Jag älskar att träna med min hund. Vi är nu tillbaka i vår vanliga balans och Pep verkar ha jobbat sig igenom sin andra könmognad. Vi tränar sök kanske tre gånger i veckan och vi älskar det lika mycket både han och jag.

Dock har vi lite klurigheter vi måste ta oss igenom. Vi arbetar med markeringarna. När vi gör övningen på plan så fungerar den som ett klockverk han vet precis vad han ska göra och han älskar det. Men när vi lägger in samma övning i skogen så blir det lite jobbigt och han vet helt plötsligt inte alls vad han ska göra. Han är ett mysterium.

Jag måste fixa till en smidig övergång helt enkelt. Tränade hemma på gräset med Daniel igår och det gick så himla bra. Nu hoppas jag att Annika vill ut och träna ikväll även om det regnar. Jag är så galet peppad. Hade tänkt mig en öppen tallskog och om det funkar så går vi vidare därifrån.

Nåja när vi väl fått till markeringarna så måste vi jobba med olydnaden. Pep älskar som sagt att söka. Han älskar det lite för mycket... om han inte hittar en figge så arbetar han tills han gör det eller tills han tycker att området är helt avsökt. Hela området dvs. Vi måste alltså jobba på våra tomslag. Jag måste visa för honom att ibland är det helt ok att komma in utan figge.

Då jag inte har någon belöning som är bra nog får det nog bli tomt på ena sidan och figge på nästa. Så att han förstår att om han kommer in till mig så kommer det nåt kul på anda sidan.

Jag är galet tävlingssugen men vill inte tävla förrän jag känner att vi är klara och vi ligger lite back med skotten. Hoppas att det lagt sig lite nu när han inte har en massa hormoner som rusar i kroppen.