Umehelgen

Vilken fantastisk helg vi haft jag och Peppen. Jag har fått med mig massor med tankar kring skogsarbete och känner nu att jag har en plan. Tränade sök både fredag och lördag. Mycket intressant. Pep fick göra några enkla figurantövningar som inte innebar något direkt sökarbete alls. Vi stod på stigen riktade mot en figg som var två meter in i rutan. När Pep av sig själv gick ut och tog kontakt klick och belöning. Klick och belöning för tillbaka till mig och så vände vi på oss och tittade på figgen på andra sidan. Samma sak där klick och belöning när han kom fram av sig sjävl.

Jag tror att det här är en väldigt nyttig övning då Pep visade att det var lite läskigt med människor i skogen. Vid första kontakten så gick han fram och boffade och sedan ringade han sig fram sig fram. Läskigt med människor som sitter i skogen. Men mjukosten lockade mer och tillslut låg han på figgen och gosade. Dag två samma övning, fortfarande lite tveksam men nu har han fattat vad han ska göra och vid det sista "skicket" har han till och med lite fart ut.

Det är en ren systemövning där hunden inte behöver använda näsan. Jag tycker personligen att det känns bra då han var lite tveksam. När jag ser att tveksamhetern för figgarna försvunnit så ska jag börja låta han vinda in personern i skogen. Men det känns dumt om han skulle göra en bra vindning och hitta en figge och sedan skulle inte själva hittnadet vara så roligt. Så vi börjar så här. Den här övningen går ju oxå fint att träna på andra ställen, behvöer inte nödvändigtvis vara i skogen.

I går passade vi även på att spåra. Jag är verkligen usel på det där. Jag har svårt att se vad hunden gör. Jag såg tydligt när han fick upp spåret och gick det men jag såg liksom inte när han vindade och gjorde annat. Kanske mest för att jag inte var helt säker på vart spåret gick. Tror att det där kommer att underlättas av att jag gått spåret själv. Men han jobbade och fick med sig alla godisbitar som låg i spåret och hittade slutleksaken vid de två första spåren men inte vid det sista, där gick han bara förbi. När han jobbade så var det lugt och metodiskt, inget hets. Men jag fick heller inte störa honom. Blev linan lite för spänd så tittade han upp på mig och och undrade vad jag ville. Men vad fasen det var första gången och jag är stolt över min lilla Pep som ändå fattade att han skulle gå efter där någon annan trampat. Får vi bara göra det här några gånger till så kommer han att förstå hur den här leken går till oxå.

Det var skogen det. Det har ju varit så mycket annat oxå. Jag är så stolt över min lilla förståndiga valp. Han lyssnar verkligen till vad andra hundar säger och tänker sig för. Han är helt klart ingen ångvält som bara går på. Han har ett fantastiskt språk och en fantastisk förmåga att läsa andra hundar. I fredags var det allt som allt fem hundar här när vi åt på kvällen. Fabian så klart, som bor här och så Nano som hade varit här under dagen då matte jobbade. Sedan kom Ella och Pepsi. Pep hade inte träffat någon av hundarna mer än lite i koppel. När Ella och Pepsi kom så gick vi på en liten prommis en och en, Ella tyckte nog inte att Pep var något särskit utan accepterade honom på en gång. Hon sa fnys och han lyssnade, det var ok för henne mer än så behövdes inte. Pepsi däremot tyckte att Pep var skiiitläskig och hon sa till två gånger, fräs fräs, Pep gick inte nära henne igen. Han är så förståndig lilla gubben. Efter den erfarenheten kom Nano ut på gården så de fick vara lösa tillsammans. Pep var lite försiktig efter Pepsi. Nu visste han ju att en måste kolla först om den andra hunden tyckte att det var ok att leka. Efter att ha frågat Nano lite fint så lekte de på hur fint som helst. Pep hade redan innan när de träffades i koppel blivit så impad av Nano. När han kampade med kopplet och frustrationsskällde lite så gick Pep som på tår och sa "gud vad du var häftig så vill jag oxå vara" När de lekte så pratade de väldigt fint med varandra.

På lördag var det dags för Pep att träffa Fabian, som är väldigt intensiv med människor och har haft lite svårt att hantera hundmöten framför allt så matte är försiktig med vilka han träffar. Pep sa hej och så läste de av varandra lite sedan var leken igång och det var verkligen en storebror lillebror lek. Precis allt vad Fabian gjorde skulle Pep oxå göra. Tog Fabian en leksak så skulle Pep oxå ha den. Fabbe hittade en kong på långt snöre och tog den i munnen, då tog Pep snöret och vägrade släppa det. Han gick efter med snöret i munnen, inte så att han kampade med det utan han skulle göra samma sak. Fabian tyckte att det var lite konstigt. Men de lekte på med saker och ben som om de aldrig gjort annat. Fabian visade Pep hur en gräver i sand och andra nyttiga saker att kunna.

Sedan på kvällen så fick Pep vara med Ella. Då var han så trött att det där leka var ute ur bilden men hon var spännande och han ville gärna komma och lägga sig nära så att han kunde ligga och lukta lite på henne. Gick hon iväg så följde han så klart efter som en liten svans.

Sedan har vi katterna... Tiger kom precis in genom sin lilla dörr. Världens tröttase Pep sa boff och så var katten borta igen. Katterna är märkliga men han har i alla fall lärt sig att de inte går att jaga dem och det är väl den nyttigaste lärdomen av dem alla.

Jag har haft kameran med mig, men så klart har jag glömt bort att jag haft den. Kom dock ihåg att ta lite bilder igår kväll så när jag kommer hem igen ska jag sätta mig ned och se om någon blev bra.