Dag tre

Började att klicka in Pep igår. Mums sa han och ville inte sluta den roliga leken. Efter två inklickningar bestämde jag mig för att prova lite doggyzen. Så länge du slickar, gnager eller biter på handen så blir det inget gott. Då är det goda så klart i handen. Jag är helt tokinponerad för efter bara tre klick började han backa bort från handen. Jag trodde att det skulle ta tid då han är väldigt mat och hand fixerad. Vi hade nästan ett litet "slaggis" i morse jag och Pep. Motivationen att ta maten är så stark att han inte ville vänta och titta på mig. Det är viljornas kamp ska jag säga... det är det ganska ofta. Bita i händer är nog det bästa som finns, tycker Pep. Inte jag. Bita på mattor gillar Pep, inte jag. Bita på sladdar gillar Pep, inte jag. Ja och så kan det fortsätta. Men han lyssnar oftast väldigt bra när jag säger till eller byter mot något tillåtet.

Dock kan det bli för mycket av det goda och då är det väldigt svårt att varva ned. När morgonens iver börjar ta slut så har han svårt att lägga sig och vila. För mycket som händer, ändå har vi det väldigt lugnt. Eller det kanske är just därför. Han är van vid en viss ljudmatta och här hörs varje ljud fristående. Han vill gärna gå undan och vila. Lägga sig i ett hörn eller i ett annat rum. Jag tror helt enkelt att det blir för svårt annars. Framförallt när han har gått in i överaktivitet. Första dagen lekte jag med honom en hel del. Men nu känner jag att det går inte för då kan han inte slappna av på ett bra tag. Det blir bara en massa gnag och gnäll tills han blir så trött att han somnar.

För varje dag som går blir det tydligare och tydligare vad det är för hund vi har och jag är glad att jag har haft en Ella före honom och att jag haft en massa kurser inom SBK. För annars tror jag att jag skulle göra honom till en helt galen hund. Nu har jag istället tänkt att han ska bli lugn och stabil med sin energi riktad på arbete.