En dag på stranden

Helgen har varit fullspäckad med aktiviteter, allt från inflyttningsfest till Matfest. Båda var i Skeå så hundarna fick vara hos papps när vi var på kalas. Sedan på söndag skulle bror sjunga på Matfesten i stan så vi pallrade oss dit. Jag gick och de andra mer lata tog bilen. Väl framme var det helt vansinnigt med folk. Tydligen hade alla kommunanställda fått två matbiljetter att nyttja just på söndagen. Medan jag stod och väntade på familjen så kom det fram allt från barn till pensionärer som ville hälsa på hundarna. Ella älskar sånt så hon gick i gång som vanligt. Sitta stilla vad är det. Nä hon skulle upp i famnen på dem alla. Ixxi bryr sig inte utan sitter kvar på sin plats och låter sig snällt klappas på om någon ser henne genom Ellas prat och charm. Pep tyckte nog att några av dem skulle hälsa på honom oxå, men så blev det för jobbigt. Han löste det fint genom att försöka få igång Ella i lek. Det är så han hanterar sin frustration i alla lägen. Genom att leka. Blir jag arg så tar han oxå till lek. Så att förbjuda lek med kopplet med ett bestämt nej det ökar bara på leken. Med den stora skillnaden att det blir frustrationslek. Att istället stanna vänta och berömma när han läpper kopplet funkar så fint så fint. Det gäller bara att komma ihåg det när pmsen knackar på dörren och tålamodet tryter.

Igår, måndag, var det strålande solsken och riktigt klar och frisk luft. Kände att jag måste ut till havet. Knölade in oss i bilen och tutade iväg. La två spår på vägen som fick ligga i en timme. Nu hade jag bestämt mig för att bemästra Peps "läge" så att han kan spåra även efter en promenad.

Vi fortsatte ut till havet. Hundarna sprag som galna i sanden och plaskade gladeligen ut i vattnet, även Pep. Men bara efter att han gjort klart för sig att han bottnade överallt. Simma det har han inte förstått, men idag sprang han som en liten iller ut i vattnet och hämtade pinnar. Det finaste var att han faktiskt kom med pinnarna till mig. Nästa gång blir det träna lite på handtarget innan så att han kanske kommer ända fram till handen med dem.

Mitt upp i vildaste leken kopplade jag upp Pep och la honom plats, passivitetsträning typ. Ella och Ixxi ligger utan koppel men Pep har ytterst svårt att ligga och inte göra något. Ligger gör han men han hittar gräs att tugga på bökar lite i sanden och tja det mesta. Att bara ligga och koppla av det är inte hans melodi. I alla fall inte när det har varit en massa rolig lek innan. Tillslut låg de så fint att jag tog upp min bok och fick läsa några sidor.

Älskar att sitta ute vid havet och läsa.

När spåret legat tillräcklig länge hundarna fått röra på sig igen så började vi sakta gå mot bilen. Jag tog allt ytterst lugnt, gav vatten och satte in dem i bilen. Väntade ett tag så att Pep varvat ned.

Mötte btw några kids i badkläder som skulle ut och bada i det härliga havet. Det är tappert, 1 september.

Spåren gick väldigt bra och jag kände mig supernöjd. Tidigare har de varit lite av varje, ett spår har gått bra och ett dåligt. Men nu gick båda fin fint. Jag har bemästrat Pepsons sinnesstämning. Vilket var vad jag skulle göra. Sedan gick han båda spåren väldigt fint med nosen i spårkärnan och riktningen framåt hela tiden. Hade ca 10 "myrsteg" mellan varje gotta och en vinkel på det sita spåret. Tycker att han löste allt väldigt fint. Det som inte gick bra skyller jag på matten som något orutinerat inte alltid läser sin hund på bästa sätt.

Nästa spår blir det godis efter ca 20 myrisar. Det är så kul när det börjar gå framåt!