tisdag, mars 23

Mitt rödfläckliga lilla hjärta

Varje gång jag är nere i garaget eller ute och tränar så tänker jag "borde tagit med mig Isäntä så att han kunde filma" Men nästa gång är det glömt och jag står där igen med precis samma tanke. Det är ju så svårt när jag i stort sett nästan bara tränar själv att veta hur det egentligen ser ut. Min känsla är att det ser bra ut men den kan ju ljuga. Känslor har ljugit för mig förr.

Pep verkar stormtrivas med sitt nya liv som undervisningshund. Han trivs lite för mycket tycker jag, han har blivit lite översocial. Hoppar mer än gärna ned i okända människors fickor för att se om det kan finnas en eller annan godisbit där. Till mattens stora förtret. För som sagt det uppskattas ju inte av alla.

Mest har han fått träna agility, han har fått lära sig däcket, platta tunneln och lite hopp. Han är så snabb så snabb på att lära sig. Igår hörde jag hur eleverna "slogs" om vem som skulle ha honom. Det är sånt som värmer ett ömmande modershjärta.

Ibland tror jag att han är för snabb i tanken för mig, att han vet vad jag har i åtanke för nästa steg. Har inte tränat så mycket inkallning, eller tävlingsmässig ska jag säga, men så helt plötsligt så satt den där. Men så nu när jag skulle ta och verkligen se hur den såg ut. Då började han ställa sig efter halva sträckan. Alltså det har vi ju inte ens varit och nosat på. Den här hunden är för smart för mig. Har han studerat reglerna eller lyssnade han så noga när jag hade genomgång i en av klasserna. Han gjorde helt klockrena ställanden och från hög fart i galopp. My god så snyggt det var. Jag var så imponerad men det var ju så fel. Plus nåt som vi inte alls tränat. Måste kolla med mina elever om det är någon av dem som tränat detta med honom så att jag kanske får svaret på gåtan. Men jag har inte satt dem på den uppgiften... hum det är ett mysterium.

Sedan en annan liten lustig sak, nu när jag tycker att han kan både ställande och läggande så börjar han testa dem lite nu och då. Vi går fritt följ och helt plötsligt ligger han ner eller står och väntar på belöning.

Vänta på stickordet lilla vän så ska du nog se att du får något för det men inte annars. Jag har dock svårt att låta bli att le och värmas inombord för hur roligt han tycker att det är.

Inga kommentarer:

Totalt antal besökare: Besökare den här månaden: