Hemma igen

Nu har vi flyttat, vi har bytt stad. Det har gått väldigt smidigt, så fort soffan, sängen och hundarnas sovplatser var på plats så blev de lugna. Med andra ord tog det bara en dag. Det känns verkligen skönt. Nu är allt som vanligt igen, Ixxi ligger och sover i soffan på natten och Ella ligger brevid sängen för att vara nära som alltid.

Vi har även hunnit med en veckas avkoppling i Lovikka. Hundarna har väl inte uppskattat det till 100 procent då det var så hiskeligt myggigt. Under en promenad hade Ixxi så mycket mygg att jag trodde att hon skulle lyfta. Men det verkar inte klia på henne så jag tar det hela med ro.

De har blivit bortskämda av svärmor och charmat alla i sin omgivning. Ella mest faktiskt, jag blir alltid lite förvånad när folk gillar henne mer. Detta för att jag tycker att hon är lite jobbigare, stressigare plus att hon har svårt att koppla av. Men å andra sidan så ska hon prata med alla och visar att hon tycker om dem. Det gör inte Ixxi, hon kopplar av och kopplar bort. Något som jag tycker är väldigt skönt hemma men det är väl inget karaktärsdrag som uppskattas av okända. De får ju ingen bild av vem hon är, medan Ella klart och tydligt tar plats och visar vem hon är.

Nu ska vi gå ut och gå i regnet, det är något som Ixxi verkligen inte uppskattar. Jag tycker att hon förändrats mycket efter den sista valpningen. Hon har blivit pjåskigare, vill inte gå ut när det regnar och så. Idag fick jag bli arg på henne två gånger för hon bara vägrade gå. Stod blixtstilla i kopplet och gjorde sig så tung som möjligt så att jag inte bara kunde "dra" henne med mig. Jag fick bli arg och berätta för henne att vädret inte spelar någon roll. Efter ett tag accepterade hon mitt beslut, men det var tveksamt. Så har hon aldrig varit förr. Hon har liksom blivit latare, vill helst bara ligga hemma och sova. Inte för att hon inte gillar och blir lycklig när vi tränar DET är fortfarande väldigt roligt. Men att gå på promenad, det kan tydligen inte bli tristare...